Kunnighet eller myndighet om begåvning

02 maj 2015

 

Skolverket har av den förra regeringen fått uppdrag att utarbeta ett stödmaterial för barn med särskild begåvning. Forskning har visat att just elever med särskilt hög begåvning ofta vantrivs i skolan och därför får problem.

Professor Roland Persson är Sveriges främste expert inom området särbegåvning och internationellt erkänd för sin forskning. Han fick i uppdrag av Skolverket att skriva texter till stödmaterialet.

* * *

Professor Persson anser att det handlar om vetenskaplig, okontroversiell fakta att slå fast att en del barn är intellektuellt begåvade, men att andra inte är det. Denna distinktion är viktig att göra; utan den så blir projektet helt värdelöst. Den skilda synen på hur begreppet begåvning skall användas har nu orsakat att texterna av Sveriges erkänt främste expert inte får komma med.

* * *

Johan Börjesson är undervisningsråd vid Skolverket och ansvarig för stödmaterialet för begåvade elever. Undervisningsrådet förklarar att han vill hålla sig till begreppet särskild begåvning, eftersom professor Perssons användning av ordet begåvning kan antyda att alla barn inte är begåvade. En sådan formulering kan undervisningsrådet inte ansvara för.

Av beskrivning framgår att undervisningsrådet självt inte har någon högre akademisk skolning utan kommit till Skolverket från en tidigare tjänst som vanlig lärare. Inom skolan har undervisningsrådet tydligen aldrig träffat på några mindre begåvade barn.

 

Läs mer >>

Fler än 500 000 resultat på internet om
professorn i pedagogisk psykologi Roland S Persson vid högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.

Professor emeritus Kjell-Åke Forsgren, Umeå universitet: Skolverket ger falsk bild av forskningen. Lägg de ideologiska skygglapparna åt sidan.

För många barn är skolgången ett enda långt lidande. De skickas till utredning för diagnoser som adhd och dyslexi, medan knappt ingen vågar tala om det verkliga problemet – svag begåvning.

Svårigheter med tänkandet är den enklaste förklaringen till skolmisslyckanden; förr talades det om elever som inte ”hade läshuvud”. Barn med svag begåvning har svårt att organisera och planera, har problem med tiden och att prioritera mellan olika saker. Koncentrationssvårigheterna kan hänga samman med svårigheten att koncentrera sig på något som förefaller obegripligt. [Svenska Dagbladet; 2012-10-15.]

 

SL

 


Värmlandsskola på Chalmers Cortege

05 maj 2014

 

Ekipage # 18: Skolan blev känd, när eleven blev bränd

bild: Samsung Mobile

Observera skolans nya logotype: lagerkransat strykjärn med texten Lündsbärg.

 

Kulturchefen vid Lundsberg har riktat öppen kritik mot skolans nuvarande styrelse:

— På lång sikt bör styrelsen ha representanter som tillför organisationen kompetens. Det gör den inte riktigt i dag.

— Man bör ha någon skolkunnig, någon mediekunnig, någon marknadsföringskunnig. Som styrelsen ser ut i dag har den inte den sammansättningen, säger hon till Dagens Nyheter.

SL

 


Det obegripligt lärda samtalet

30 april 2014

 

De ständigt sjunkande resultaten inom svenska skolor har väckt ökat intresse. Senaste rapporten från den internationella studien PISA (Programme for International Student Assessment) omfattar läsförståelse, matematik, naturvetenskap och problemlösning.

Med egen erfarenhet som universitetslärare, lärarhandledare och gymnasielektor har naturligtvis även jag förfasats över bristen av resultat. Lokala skolrektorer och skolpolitiker, som ofta bär ansvar för avintellektualisering och kunskapsfientlighet, för att  inte rent ut säga fördumning, har utifrån sina egna varierande grader av okunskap startat desperata försök till skolutveckling.

För skolning (?) av lärare (?) har jag fått del av lokalt pedagogiskt (?) material. Frågetecknen markerar att jag vill ifrågasätta materialet som sådant, dess syfte och främst den grundläggande bildningen hos dem som skall behöva utsättas för denna ”skolning”.

img: skola

Detta är ändå inget skämt, utan stöd för utbildning av verksamma lärare vid gymnasium i Sverige. Frågorna kallas med en kort och enkel pedagogisk term för förståelsefördjupande (?).

Stöd vid samtal

— Hur menar du?
— Hur menar du när du säger att … ?
— Vad tänker du om att … ?
— Hur ser du på möjligheten att … ?
— Innebär det att … ?
— Skulle det underlätta för dig att … ?
— Det där lät intressant. Kan du beskriva lite närmare?
— Kan du hjälpa mig att förstå hur du menar med … ?
— Vad lägger du in i begreppet … ?
— Hur kommer det sig att du säger så?
— Vilka konsekvenser ser du av detta?

Jovisst, jag undrar också vad som menas. Konsekvenserna har jag emellertid ingen svårighet att inse: De ”lärare” som kan behöva sådant ”stöd”  för sina samtal med kollegor bör, särskilt med hänsyn till de unga eleverna, snarast söka sig någon annan sysselsättning.

 

SL

 


Gräsmattor mördar biologisk mångfald

18 april 2012

 

Med morgonposten fick jag en artikel som fångade mitt intresse: Det kommunala gräsmatteförtrycket.

Kommuner älskar gräsmattor över allting annat i sin omgivning. OK, de är lätta att sköta, bara att köra med stora gräsklippare; man behöver inte tänka på så mycket”.

Texten handlade i fortsättningen om elever – också från fordons- och industriprogrammen – som fick gå ut och samla blommor, gick runt med små blombuketter och plockade in vildmorötter. Från början hade moroten inte den orangea färgen som den har idag. Den har kommit fram genom växtförädling.

Rutgers Blogg handlar om vad en lärare tänker på och om hans funderingar kring lektioner, läroböcker, vetenskap och nyheter. Den skrivs av läraren Rutger Staaf och inleds alltid med en ”dagens bild”. Rutgers Blogg kommer från Lagmansgymnasiet i Vara och ingår i den mycket väl genomarbetade och intressanta Lagmans natursida.

Varför saknar vi vildmorötterna?

Övernitiska gräsmatteälskare i kommunen har bestämt att den vilda floran längs vägen in till skolan ska bort. Gräsmatta ända ut till vägen – också det lilla diket har fyllts igen. Bara gräsmattor, naturligtvis.

– Vi blev glada en dag när vår rektor kom till skolan med en representant för tekniska förvaltningen: något skulle göras åt den kala gräsmattan.

De blev också glada när de fick höra att de skulle få föreslå vilka växter som skulle planteras. Kommunen friar ibland till eleverna, för att få dem att vara med att bestämma om saker i kommunen. De fick löfte om att vara med att bestämma, men sedan struntade man i det hela; sådant är egentligen ingen bra reklam för kommunen. Någon annan hade planterat växter med helt andra saker i tankarna …

 

bild: Lindgren Labs
Här har en annan kommun klippt gräsmatta – och sälgbuskar. Resultatet blev inte vackert.

Vid ena sidan av skolan fanns ett litet vildvuxet område med vilda växter. Kommunen tänkte röja lite grann, och det skulle nog inte skada. Att de som var ansvariga för röjningen skulle tänka så enkelspårigt var svårt att förstå: att i stort sett bara spara björkar. Alla sälgarna som är så viktiga för den biologiska mångfalden hade man helt sonika huggit ned. De ansvariga – men även kommunarbetare – borde utbildas i detta med biologisk mångfald.

Rutger har tänkt på hur de ansvariga ser på undervisningen. Troligtvis är det så att de tror att lärare bara står framme vid katedern och pratar, medan eleverna snällt sitter och lyssnar. Så är det nu inte. Biologiundervisningen innebär praktiska moment. Ut och samla växter är ett levande arv sen Linnés tid och det fortsätter också nu in på 2000-talet. Varje skola borde ha ett vildvuxet område nära till hands för studier. Detta borde vara en självklarhet för de ansvariga inom kommunen.

Rutger har också funderat på detta med den biologiska mångfalden kontra gräsmatteförtrycket i kommunerna.

Hur ser man inom kommunen på den biologiska mångfalden – och på möjligheterna för eleverna till riktiga studier i biologi?

 

Läs också >>
Gräsmattans ekologi av lektor Ralf Carlsson, Mariehamn
Oklippta gräsmattor ger större biologisk mångfald

 

[Bild: Lindgren Labs]

SL


Svensk klimatforskning

03 april 2012

 

Energimyndigheten har tvingats lägga ner två svenska projekt för utsläppsminskning av koldioxid efter hård kritik från FN.

En miljon kronor hann Energimyndigheten lägga ner på projekten innan den tvingades dra sig ur.

– Det var ingen som visste hur man skulle räkna …

– Vi använde expertis som fanns …

FN:s bedömning skilde sig från Energimyndighetens, antagligen för att de i FN lärt sig att räkna.

Kan det finnas ett enkelt samband med att matematikundervisningen är för dålig i svenska skolor?

Regeringen har nu beslutat att 50 tusen matematiklärare ska förbättra sitt sätt att undervisa fram till år 2016 med hjälp av tusen lärare som ska utbildas till att bli coacher för sina kollegor. På sikt kan kanske även klimatet få glädje av det initiativet.

 

SL

 


Flumskolan i nya skepnader

23 mars 2012

 

Svenska läroböcker i fysik skall skrivas om ur ett ”feministiskt perspektiv”.

Arbetet pågår som projekt och genom propagandainsatser vid skolor och lärarutbildningar, så kanske dröjer det inte länge innan vi får se ett helt nytt utbildningsmaterial i fysik.

Förhoppningen om att kunna ”locka fler kvinnor till fysikämnet” kommer i själva verket att rasera de sista resterna av utbildningsväsendet. Alla de som väljer en teknisk eller naturvetenskaplig utbildning vid ett svenskt universitet – som måste hålla internationell standard – kommer att ha sex års kunskaper i fysik att ta igen mellan gymnasiet och universitetet.

Flera lärarutbildningar använder den av Skolverket rekommenderade rapporten ”Genus och text” som handlar om jämställdhet i läromedel i fysik och tar upp frågor om manligt och kvinnligt, hur genus konstrueras symboliskt och vilka krav som kan ställas på en jämställd text.

Rapporten är skriven av en genusfrälst professor i pedagogik från Örebro universitet som nu har blivit rektor för Södertörns högskola. Det finns inte någon universitetsutbildning i fysik vid Södertörns högskola men däremot en omfattande lärarutbildning. Flera anmärkningsvärda citat ur rapporten finns i Tanja Bergkvists Blog.

Doktorn i teoretisk fysik, Sören Holst, och professorn i matematisk statistik, Olle Häggström, har undrat varför högskolan vill tillsätta en rektor med dokumenterat vetenskapsfientlig kunskapssyn.

* * * * *

I boken Välfärdsåren (Göran Hägg, 2005: sidorna 292–297) beskrivs i kapitlet Hej matematik! den antiintellektuella ideologi som styrde det pedagogiska etablissemanget under slutet av 1960-talet. I stället för demokrati genom kunskaper och lika chanser för alla skulle då skolan skapa demokrati genom ”medborgaranda”.

Den som då talade om värdet av kunskaper dömdes som fiende till demokrati och jämlikhet.

 

bild: Hägg 2005: sidan 297
Bilden illustrerar ”Sverige som pedagogiskt u-land”. (Hägg 2005: sidan 297)

Pedagogiska debattböcker med teorier som var anpassade för propaganda bland analfabeter i tredje världen styrde den pedagogiska debatten och myndighetsbesluten i Sverige.

Resultatet blev vad som sedan dess har kallats ”flumpedagogik”.
08-slangens ”flum” beskriver den känsla som haschrökarna upplever.

Den tidens pedagogiska ”utvecklingsarbete” visade redan under mitten av 1970-talet sina skadeverkningar vid intagningen till såväl gymnasier som universitet och högskolor. Åtskilliga årskullar av elever – och hela samhället – var drabbade.

Detta förflutna elände ligger nu drygt fyrtio år tillbaka i tiden, men vad pedagogerna sedan dess har ställt till med – och fortfarande orsakar – med nya kunskapsfientliga påfund och ”pedagogisk vetenskap” som täckmantel är ännu svårt att överblicka.

 

SL


Akademipris för spetsutbildning i bioteknik

21 mars 2012

 

Kungliga Vetenskapsakademien har tilldelat Mats Hansson och Mia Pontoppidan vid Katedralskolan i Uppsala årets Ingvar Lindqvistpris i kemi/biologi.

 

bild: Expressbild   bild: Bo Pontoppidan
Mats Hansson och Mia Pontoppidan

De belönas gemensamt för utvecklandet av en tvärvetenskaplig, nationell spetsutbildning i bioteknik och därigenom ha visat att kombinationen av kunskaper inom kemi, biologi och matematik gör det möjligt att förstå den moderna molekylära biologin.

Ingvar Lindqvistpriset delas ut sedan 1991 och har sitt namn efter professor Ingvar Lindqvist, som var Kungliga Vetenskapsakademiens preses under åren 1987–1991. Han tog initiativ till en rad aktiviteter som alla visar på lärarnas viktiga roll i samhället.

Priset kommer att delas ut vid Kungliga Vetenskapsakademiens högtidssammankomst lördagen den 31 mars 2012.

 

Vid Ingvar Lindqvistdagen, 29 mars 2012 presenterar årets pristagare i matematik, fysik, kemi/biologi och NO sin undervisning, en tidigare pristagare berättar om vad priset betytt för henne och två av akademiens ledamöter föreläser om aktuella vetenskapliga ämnen.

Christina Moberg, professor vid Kungliga Tekniska högskolan berättar om ”Marie Curie – personen och den tvåfaldiga Nobelpristagaren”.
Per Olof Hulth, professor vid Stockholms universitet, berättar om ”IceCube på Sydpolen söker neutriner som kosmiska budbärare

Programmet kommer att direktsändas och senare publiceras på KVATV.se.

 

Läs också om tidigare pristagare >>
Rasmus Neideman, 2011
Helena Hörvin Billsten, 2010

 

[Bilder: Expressbild och Bo Pontoppidan]

SL

 


Låg ämneskompetens i naturvetenskap och teknik

04 maj 2010

 

Teknikdelegationens betänkande har överlämnats till högskole- och forskningsminister Tobias Krantz. Delegationen tillsattes 2008 för att undersöka hur ungas intresse för tekniska och naturvetenskap-liga utbildningar kan stimuleras.

Låg ämneskompetens trots hög pedagogisk kompetens är delegatio-nens bild av lärarna som undervisar i naturvetenskapliga och tekniska ämnen i landets skolor.

Inom kommunerna finns förvirring om vad ”behörig” innebär. Lärarna ska ha behörighet i det ämne de undervisar men så ser det inte alltid ut. 87 % av Ny Tekniks läsare anser att Teknikdelegationen har rätt om lärarnas kompetens.

En före detta tekniklärare kommenterar den efterfrågade kompeten-sen med frågan:
– Vem vill med en gedigen ämneskompetens jobba som lärare med de löner och villkor som råder i kommunal sektor? och ger svaret – Inte jag i alla fall.

Vassare IT-utveckling är också en ödesfråga. Sverige vill gärna uppfat-tas som en framstående IT-nation, men Sverige och svenskarna är framför allt duktiga på att använda IT. Därför är det alarmerande att många svenska industriföretag lägger allt fler avancerade uppgifter utomlands. Länder som för bara ett par årtionden sedan främst för-knippades med underutvecklat jordbruk är idag potentiella utvecklings-centra för svenska högteknologiska företag.

Signaturen Snömos konstaterar att Kina och Indien varje år var för sig producerar fler ingenjörer än hela EU. Ingenjör riskerar därför att bli ett akademiskt låglönejobb och allra värst lär det bli inom IT-sektorn.

Skolverket har i en undersökning konstaterat att Sveriges elever är nöjda. Detta om eleverna!

Lärarna tycker däremot att de har svårt att anpassa verksamheten efter elevernas förutsättningar. Var tredje lärare har under det senaste året allvarligt övervägt att byta yrke och lika många har övervägt att byta arbetsplats. Var tredje lärare uppfattar att skolledningen inte är öppen för kritiska synpunkter från lärarna.

SL


Svenska skolans tillbakagång

03 maj 2010

 

Regeringen har lovat flera lektorer i skolan – både för att stärka läraryrkets status och för att höja kvaliteten på undervisningen. Trots löftet har antalet högutbildade lärare minskat.

Under sexårsperioden 2003–2009 har antalet lektorer halverats från 400 till 200. I de stora städerna – Stockholm, Göteborg och Malmö – har på tre år antalet tjänstgörande lektorer minskat från 70 till 45.

I den trängda ekonomin prioriteras inte anställandet av lektorer. De gamla lektorerna går i pension och inga nya tillsätts.

Läst i Skolvärlden, # 4, maj 2010, sidan 10.

SL


Amatörernas marknad

14 april 2010

 

Alltsedan min barndom har den svenska skolan förändrats. Folkskolan från 1842 blev enhetsskola 1949. Följande 60 år av experimenter-ande har snart resulterat i en katastrof. Allt skulle visserligen bli förbättringar men nu kommer ändå den slutliga lösningen: lärar-legitimationen.

För att få en fast tjänst som lärare kommer i framtiden att krävas en examen från lärarhögskola och en lärarlegitimation. Legitimationen kan möjligen lösa lärarnas egna fackliga problem, men någon lösning på skolans förtvivlade läge kan den ändå knappast bidra med.

Den svenska lärarutbildningen är omtvistad – men oomtvistat under-målig. En lärarutbildning måste vara en praktisk-pedagogisk skolning på vetenskaplig grund. Med det menar jag inte någon flumpedagogik eller ”prata-med-din-kamrat-metodik” som enbart utvecklar den nya rasen av moderna pedagoger med bristfälliga kunskaper och mycken samtalsiver.

bild: Life in the NHS

Även de som har mer kvalificerade utbildningar och examina ska kunna få lärarlegitimation, men först sedan de genomgått en ettårig komplet-terande pedagogisk utbildning.

Det är inte rimligt att, som nu, väl kvalificerade och disputerade lärare ska tvingas öda bort ett år av sin yrkesverksamma tid för att genomgå en undermålig utbildning vid en lärarhögskola och där ”undervisas” av förskollärare och andra utan egen forskningserfarenhet (kallade adjunkter).

Universitetslärare skall vara docent- eller doktorskompetenta, men skillnaden mellan föreskrifter och verklighet är skrämmande.

En lärare som har undervisat i många år och har disputerat i litteratur-vetenskap är likaväl som den som har en doktorsexamen från Harvard inte behörig utan den särskilda legitimationen. Däremot är en nybakad student med enbart ett par hundra högskolepoäng från en lärarhög-skola behörig för den fasta tjänsten. Detta lockar inte kvalificerade akademiker att fundera på en framtid som lärare.

Krav: Det måste finnas en särskild praktisk-pedagogisk skolning för kvalificerade och lektorsbehöriga lärare.

Krav: Varje skola måste i huvudämnena ha minst en lektorsbehörig lärare. Detta skulle kunna medverka till att återupprätta läraryrkets anseende.

Skolan utgörs inte enbart av lärare utan styrs av lokala skolledare (rektorer), oftast med otillräckliga kvalifikationer, och av politiskt valda skolmyndigheter med spariver och ekonomiskt ansvar, men med ringa pedagogisk förståelse.

Vem som helst kan numera bli rektor och skolchef – och blir det dess-värre också. Allsköns kontorister, lågstadielärare, fritidsledare, musik-, bild- och gymnastiklärare utan egen erfarenhet av teoretiska studier återfinns på sådana tjänster.

Krav: Om skolans anseende skall återupprättas krävs disputerade rektorer – alltså med minst doktorsexamen – vid alla skolor.

 

Läs också >>
Vi inför yrkeslegitimation för alla Sveriges lärare 2012
Yrkeslegitimation införs för lärare
Ledare: Underkänt
Svårt för lärare att utvecklas
Lärarlegen sänks av splittrade moderater

[Bild: Life in the NHS]

SL