Länsstyrelsens hyckleri i Skåne upprör

14 november 2012

 

Miljöchefen i Vellinge kommun tar bladet från munnen.

Samtidigt tackar han Ola fiskare i Kivik för att han orkar kämpa för Hanöbukten.

bild: Vellinge kommun
Miljöchef Rickard Sandberg

 

– Jag tycker Länsstyrelsen i Skåne blundar å det grövsta. Jag tänker på Hanöbukten och varför den är ”död” – är det så konstigt, skriver miljöchefen i sin blogg.

– Jag är inte alls förvånad, närmast bestört över hur myndigheter, kommuner och tillsynsmyndigheter med gott samvete leker ”rysk roulette” med dagens och kommande generationer.

– ”Hållbar utveckling”? Det är hyckleri att trycka på oss det begreppet uppifrån, när det handlar om hållbar avveckling.

 

Läs också Fortsatt allvarligt men ofattbart i Hanöbukten; Svenolov Lindgren; 2012-11-08.

 

SL

 

Annonser

Fortsatt allvarligt men ofattbart i Hanöbukten

08 november 2012

 

Regeringen och ministern ser allvarligt på problemen i Hanöbukten och frågan är under beredning i regeringskansliet.

Vi ser ett symptom som vi måste förstå innan vi vet vad vi skall göra
säger länsstyrelsens fiskeridirektör men förstår fortfarande ingenting … men han tror att sådant ”brukar rätta till sig av naturen”.

Se ”Inga besked om Hanöbukten i Sydnytt i SVT-play (2 min 18 sek).

Läs också ”Siste fiskaren i Kivik ger upp medan länsstyrelsen i Skåne får bidrag för Hanöbukten Svenolov Lindgren, 22 maj 2012.

 

SL

 


Siste fiskaren i Kivik ger upp medan länsstyrelsen i Skåne får bidrag för Hanöbukten

22 maj 2012

 

Ola fiskare drar upp båten och lägger näten på land. Under våren sågar han ner stolparna i hamnen där han torkat redskapen. Nu är det slutfiskat.

Ola Johnsson är tredje generationen fiskare i Kivik och den siste kustfiskaren i det gamla fiskeläget.

Fiskflykten vid kusten mellan Simrishamn och Sölvesborg är ännu inte förklarad. Yrkesfiskarna har slagit larm sedan flera år men ändå har ingenting blivit gjort. Länsstyrelsen är ansvarig för kontrollen av utsläpp i havet men de har inte velat undersöka varför det har blivit så här. Det har tagit väldigt lång tid innan myndigheterna reagerat eller försökt göra något åt problemen.

Länsstyrelsen beklagar och påstår sig ha förståelse för fiskarnas svårigheter men försvarar sig med att problemet är större än de har förstått och mer ihållande än de trodde från början. – Nu, i mars 2012 har också länsstyrelsens fiskeridirektör börjat förstå …

 

bild: Familjen Lindgren arkiv
Ålahomma vid Hanöbukten; min far och jag 1950

 

”Fisken försvinner från Hanöbukten, men ingen vet vad det beror på” skrev lokaltidningen i augusti 2011.

Helgeån bidrar till övergödningen med fosfor, kväve och andra näringsämnen som förs ut i havet. Industrier och avfallsanläggningar läcker kvicksilver, tungmetaller och gifter. Tätorter bidrar med utsläpp och jordbruksmarken avger gödsel och bekämpningsmedel till vattnet. Vilket slags miljöförstöring som orsakar problemet för Hanöbukten är ändå en gåta för myndigheterna.

– Vi har ingen bra förklaring, svarade då länsstyrelsens fiskeridirektör.

– Vi har inget svar ännu, svarade då länsstyrelsens vattendirektör.

Redan ett år tidigare, under hösten 2010, hade yrkesfiskarna vid Hanöbukten slagit larm om problemen, men det skulle ta mer än ett år innan länsstyrelsen börjat fundera på orsakerna. Arbetet gick sakta, länsstyrelsen höll möten och konferenser medan Hanöbukten dör. Situationen uppfattades som en skrämmande nonchalans och ineffektivitet av de skånska myndigheter som fått förtroendet att värna om våra naturresurser.

Efter lokalpressens artiklar med uttalanden av ”experter” i frågan om Hanöbukten har tidningen direkt och i insändare uppmanats att redovisa den åberopade expertisen, men tidningen har inte visat intresse för sådan grävande journalistik, utan hellre fungerat som megafon åt myndigheten. Det har emellertid visats att det finns välgrundad anledning att ifrågasätta länsstyrelsens kvalifikationer.

Kiviksfiskaren Ola Johnsson skrev 2011 i ett brev till generaldirektören för den nya Havs- och vattenmyndigheten, Björn Risinger, att han redan för ett år sedan hade slagit larm om tillståndet i Hanöbukten – ålen försvann, liksom öring, torsk och sill, och den torsk som överlevde fick sårskador – men att Länsstyrelsen var för långsam och slarvig med sina kontroller.

Fortfarande lite av ett mysterium

Länsstyrelsen påstod sig i september 2011 se allvarligt på problemet med Hanöbukten och arbeta ”väldigt brett” för att komma till klarhet med vad som är orsaken. Den har satt till en särskild grupp med representanter från sport- och yrkesfiskarna, Region Skåne och de båda kommunerna Simrishamn och Kristianstad.

Gruppen, som är ett resultat från ett möte den 13 juni 2011, ska nu med länsstyrelsen i spetsen ”lägga ett stort pussel, och vända och vrida på bitarna”. Till och med en riksdagsman har engagerat sig i frågan.

Med all respekt för de inblandade så undrar jag ändå om dessa organisationer förfogar över sådan kvalificerad naturvetenskaplig kompetens som krävs för denna uppgift.

Gruppen som ska försöka att ge en kvalitetssäkrad beskrivning (?) av det som händer i Hanöbukten har en webbsida (utan data för publicering), Hanöbuktsprojektet, där upplysningar om projektet utlovas att bli presenterade fortlöpande.

Enda upplysningen fram till 27 maj 2012 är ett observandum om att uppföljningsmötet 11 juni (2012?) är inställt. Mötet kommer istället att hållas i höst. (Mer information utlovas komma.)

Bidrag och projekt

Länsstyrelsen i Skåne län har 2011-09-07 ansökt om bidrag för Hanöbuktsprojektet ur Havs- och vattenmiljöanslaget. – Bilaga 1: Projektbeskrivning; Bilaga 2: Plan för uppföljning och utvärdering samt spridning av resultaten; Bilaga 3: Omvärldsbeskrivning.

Från Havs- och vattenmyndigheten i Göteborg har Länsstyrelsen i Skåne fått en förfrågan om hur Länsstyrelsen hanterar Hanöbuktsfrågan.

Svaret från Länsstyrelsen har lämnats i en skrivelse 2011-09-15 om Hanöbukten till Havs- och vattenmyndigheten; beslutet har fattats av miljödirektör Elisabeth Hellmo, fiskeridirektör Johan Wagnström och vattendirektör Ola Gustafsson.

Som tidigare har framkommit så saknar dessa direktörer själva kvalificerad naturvetenskaplig skolning, även om de i lokalpressen tillåtits framträda som ”experter”. Fiskeridirektör Wagnström har meddelat att han ”har dock inte i arbetsuppgift att själv utröna orsakerna” till situationen i Hanöbukten. – Saken och samhället skulle tjäna på att ha direktörer som själva kan planera och medverka till kvalificerade undersökningar.

Den särskilda projektgruppen har nu fått 400 tusen kronor från staten för att ta reda på orsaken till problemen i Hanöbukten. Alltså: för att ta reda på orsaken – inte för att bara beskriva problemet och söka efter orsaken.

Dokument från och om projektet, minnesanteckningar från möten och annat skall läggas ut på sidan Hanöbuktsprojektets administration så fort de blir tillgängliga.

Resultat och rapporter från Hanöbuktsprojektet skall läggas ut på den här sidan efterhand som de blir tillgängliga.

Yrkesfiskarnas frågor, mars 2012

Efter enkäter och telefonintervjuer om yrkesfiskarnas syn på vattenmiljön i Hanöbukten så har i mars 2012 yrkesfiskarna begärt svar på hur Länsstyrelsen ser på frågan och vad den själv gör. Skrivelsen har besvarats från Länsstyrelsen av vattendirektören Ola Gustafsson*.

Redan bilagorna till svaret är intressanta, särskilt som den aktuella frågan gäller vattnet och fisket i Hanöbukten.

Den (utan nummer) bifogade utredningen ”Påverkan på ytvatten-förekomster med tillståndspliktig verksamhet” är en 52 sidor tjock emissionskartläggning som till sin geografiska omfattning täcker även den skånska västkusten och Skälderviken men som däremot inte tar med bland annat miljöfarliga verksamheter inom kommunala avloppsreningsverk, jordbruk, deponier, förbränningsanläggningar, avfallsanläggningar och återvinningscentraler.

Utredningen innehåller material- och metodavsnitt, slutsatser och referenser till åtta publikationer från åren 2001 till 2011 som också finns att hämta från Internet.

Bilagan 1 är till sin omfattning geografiskt lika vid (täcker hela Skåne) men till innehållet begränsad enbart till kväve och fosfor och visar endast vilka delavrinningsområden som utgör grund för beräkningar inom varje vattenförekomst.

Bilaga 2. Det kan tyckas märkligt att vid behandlingen av Hanöbukten bifoga en karta över Skåne som inte visar något för innehållet relevant – och skicka denna till yrkesfiskare vid Hanöbukten. Det borde vara mycket lätt att inse att de har god kännedom om var Hanöbukten finns, både på karta och i verklighet. Motsvarande karta finns också på sidan 3 i den onumrerade bifogade rapporten.

 

I bilaga 2 söker Länsstyrelsen efter Hanöbukten?

Bilaga 2, 2012-04-03

Här, Vattendirektören; här finns Hanöbukten. Under vattnet.

www.hanobukten.org

 

* Här återges oavkortat den skrivelse från yrkesfiskarna, Intervju om Länsstyrelsens agerande i Hanöbuktsfrågan, som fiskaren Ola Johansson 2012-03-27 sände till länsöverdirektören Göran Enander vid Länsstyrelsen i Skåne och som 2012-04-03 besvardes (med blå text) från Länsstyrelsen av vattendirektören Ola Gustafsson. –   Bifogad utredning (Påverkan på ytvattenförekomster med tillståndspliktig verksamhet; 52 sidor); Bilaga 1. (Underlag för belastningsberäkningar avseende kväve och fosfor; 4 sidor); Bilaga 2. (Huvudavrinningsområden utan relevanta verksamheter; 1 sida).

Yrkesfiskarna undrar om det är rimligt att det får ta så lång tid från att de första larmen om situationen i Hanöbukten kommer tills att Länsstyrelsen överhuvudtaget agerar och söker anslag. Frågan besvaras – enkelt – endast till sin sista del, och lyckligtvis (?) fanns inga pengar att söka från Havs- och vattenmyndigheten förrän i augusti 2012.

Men hur var det med Länsstyrelsens agerande dessförinnan? Det är vad som kallats skrämmande nonchalans och ineffektivitet och att Länsstyrelsen var för långsam och slarvig med sina kontroller. Det skulle ta mer än ett år innan länsstyrelsen börjat fundera på problemet, arbetet gick sakta, länsstyrelsen höll möten och konferenser – medan Hanöbukten dör.

Vad hade hänt om inte Havs- och vattenmyndigheten bildats och startat sin verksamhet under 2011? Hade då Länsstyrelsen bara fortsatt med att inte ha någon förklaring och inget svar?

Kanske hade det funnits andra anslag att söka, andra lösningar att pröva eller medel att omfördela? Helt enkelt arbete att utföra.

Yrkesfiskarna undrar också varför Länsstyrelsen inte har undersökt möjligheten för ekonomisk kompensation till de fiskare som har blivit drabbade och har fått svaret att detta skulle vara ”en nationell eller internationell [?] politisk fråga på minst departementsnivå”. Skulle då inte Länsstyrelsen kunna bereda en sådan fråga och genom landshövdingen – Konungens befallningshavare – föra den till sin rätta politiska nivå? Är det bara initiativförmåga och handlingskraft som saknas i sådana nya och oväntade situationer, som därför inte kan hanteras enbart efter gamla invanda byråkratiska rutiner?

* * * * *

Många väntar nu på Länsstyrelsens redovisning av forskningsanslaget från Havs- och vattenmyndigheten och framför allt på miljödirektörens slutliga svar på den huvudsakliga frågan ”Vart tog fisken vägen?”.

 

Läs mera >>

Hanöbukten: karta och provtagningspunkter Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten.

Hanöbukten, Kustvattenmiljö 2010. Blekingekustens Vattenvårdsförbund och Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten.

Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten. – Vad är Hanöbukten?

Provpunkter inom kustvattenkontrollen. Länsstyrelsen i Skåne län

Regional övervakning vid kusterna. Havet punkt nu

MARMONI: metoder för marin miljöövervakning.Aqua Biota Water Reserach

SL

 


Rikligt med ål i Hanöbukten

12 november 2010

 

Ålen är akut utrotningshotad men ändå finns det mycket ål i Hanö-bukten i år. De licensierade ålfiskarna har aldrig fått upp så mycket ål som nu. Under några få nätter har de fått 20 ton ål – det liknar inget som fiskarna upplevt tidigare.

bild: Kristianstadsbladet
Den 4 november var sista dagen för årets ålfiske.

– Jag har varit fiskare i 40 år och det tidigare rekordet var ungefär 550 ålar i en kasse. I år fick vi över 1500; vi har fått något otroligt … berättar en ålfiskare. Det är främst i Blekinge som rekorden har slagits.

Vattnen däromkring har varit ovanligt varma och det kan vara orsaken till att det funnits så mycket ål i år. Blankålen har dessutom varit mycket fin.

Ålen är upptagen på årets röda lista, den är akut utrotningshotad och alla har uppmanats att undvika den fisken. Världspopulationen av ål har minskat med mer än 95% sedan 1980-talet. Årets fångst är ännu inte redovisad men uppgifterna om att den har varit god tycks stämma.

Rödlistningen har gjort att folk har tvekat för att ha ål på julbordet. De stora restaurangerna i trakten har inget val. Ålen måste helt enkelt finnas på ett skånskt julbord – annars hade de drabbats av bojkott.

Ett julbord utan ål är inget riktigt julbord.

[Bild: Kristianstadsbladet]

SL


Environment of the Baltic Sea region: web links

18 augusti 2009

Naturen i Östersjöregionen: länkar till internet-sidor

 

Baltic environmental atlas; from GRID-Arendal

The Baltic marine environment protection commission (Helsinki Commission)

Baltic Marine Environment Bibliography

Baltic Sea Portal [Östersjöportalen]; Finlands miljöcentral, Meteorologiska institutet och miljöministeriet

The Baltic Sea — the largest brackish sea in the world; by Mats Walday & Tone Kroglund (Norwegian Institute for Water Research, NIVA); from The European Environment Agency, Copenhagen

Baltic Sea Alien Species Database

Biodiversity and nature protection. A compilation of statistics dealing with the Baltic Sea region; from BASICS, Baltic Sea region statistical database on sustainable development, natural resources and environment

BASICS: Baltic Sea region statistical database om sustainable development, natural resources and environment

Baltic Sea Region: GIS, Maps and Statistical Database; from The Baltic Drainage Basin Project (BDBP)

Baltic agricultural run-off action programme

Temperature and salinity, two essential structuring factors of biodiversity in the Baltic Sea; by Henn Ojaveer, Tallinn, & Doris Schiedek, Rostock

Baltic Sea Seven Islands Organisation Work group Environment

Baltic marine environment bibliography; from HELCOM, The Baltic marine environment protection commission

International Baltic Sea Fishery Commission

Coalition Clean Baltic

Council of the Baltic states

Gateway to the Baltic Sea region; from The Council of the Baltic Sea states

 

Se också >> sidan om Gotska Sandön och Sandön-bibliografin


Havet – vår viktigaste livskälla

16 augusti 2009

Tre dagar senare vaknade vi upp och fann havet omkring oss så smutsigt att vi inte kunde doppa tandborstarna i det …

Atlanten var inte längre blå utan gråaktigt grön och ogenomskinlig, full av asfaltliknande oljeklumpar från ett knappnålshuvuds upp till en smörgås storlek. Plastflaskor simmade omkring i sörjan. Det var som om vi hade kommit in i en lortig storstadshamn, något liknande hade jag aldrig sett under de etthundraett dygnen med näsan i vattenlinjen ombord på Kon-Tiki.

Här fanns inte längre rum för tvivel: människorna var i färd med att förorena sin viktigaste livskälla, jordklotets oumbärliga filtreringsapparat, världshavet. Det stod plötsligt klart för oss alla hur allvarligt läget var för oss själva och för efterkommande generationer. Skeppsredare, industriidkare och politiker hade säkert sett havet glida förbi med god fart från vanliga fartygsdäck, inte bokstavligen doppat tandborsten och näsan i det vecka efter vecka som vi.

Detta måste vi skrika ut till alla som ville höra på. Vad hjälper det att öst och väst slåss om sociala reformer i land så länge alla nationer åter vår gemensamma pulsåder, världshavet, förvandlas till en jättekloak för smutsig olja och kemiskt avfall?

Lever vi fortfarande med medeltida föreställningar om att havet är oändligt?

Thor Heyerdahl. Expedition Ra (1970)

 

och 38 år senare …

Vi åkte genom sopor i flera dagar (Aftonbladet, 2008-02-06)

100 miljoner ton sopor dödar havet (Expressen, 2008-02-06)

The world’s rubbish dump: a garbage tip that stretches from Hawaii to Japan (The Independent, 2008-02-05)