Högskolan i Gävle ligger ett halvt steg före Chalmers och Göteborgs universitet

13 juli 2012

 

Avakademisering och näringslivsmanagementisering har gett anledning till oro över vart ledningskulturen inom svenskt universitetsväsende är på väg.

Högskolan i Gävle verkar leda utvecklingen och ligga ett halvt steg före såväl Chalmers och Göteborgs universitet som en del övriga universitet, hävdar professorn i matematisk statistik vid Chalmers i bloggen Häggström hävdar.

När nuvarande rektor vid Högskolan i Gävle tillträdde så uppmanade hon ämnesföreträdarna att betrakta högskolan som en firma. Utbildningar ska ”säljas” och ”marknadsföras”, studenter ska betraktas som ”kunder”, så kallade helårsprestationer ska ”produceras” och högskolans ”varumärke” ska värnas.

Ledningen för Högskolan i Gävle kommer utifrån detta krav att säga upp samtliga anställda i ämnesgrupperna historia, statsvetenskap och litteraturvetenskap, samt flera inom ämnesgruppen för pedagogik.

Det är möjligt att dessa ämnen har så dålig ekonomi att de inte kan överleva; de ekonomiska realiteteterna är ju svåra för humaniora. Ännu har emellertid inte någon begriplig eller korrekt ekonomisk redovisning presenterats för dem som hotas av uppsägning.

 

SL

 


Linköping bland världsbästa miljöuniversiteten

10 mars 2012

 

Linköpings universitet har 2011 rankats på femte plats bland världens främsta miljöuniversitet.

Bland de femton främsta kommer tio från USA och övriga fem från England, Irland, Sverige och Kanada.

I Greenmetrics rankning har sammanlagt 178 universitet från 42 länder ingått. Såväl hållbarhet och miljö vid universitetsområdena som hur dessa ämnen behandlas i undervisning och forskning ingår bland kriterierna för rankingen.

 

Universitas Indonesia

World Ranking 2011 – Resultat

1.  University of Nottingham, England

”The University of Nottingham highly values the environmental agenda and is committed to becoming a leading green University. The University’s groundbreaking research in environmental sustainability includes housing, energy, chemistry and construction.”

2.  Northeastern University, USA

3.  University of Connecticut, USA

4.  University College Cork, Ireland

Världens första universitet som mottagit det prestigefyllda internationella ”Green Flag Award”.

5.  Linköping University, Sverige

Linköpings universitet har ett ansvar för utvecklingen mot en bättre miljö och en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Universitetets miljöpolicy ska genomsyra all verksamhet.
  Universitetet arbetar aktivt med miljöfrågor genom att forska om miljö och hållbar utveckling, erbjuda en rad miljöutbildningar och fristående kurser om miljö, samverka med näringsliv, offentlig sektor, ideella organisationer och allmänheten kring miljöfrågor och genom att miljöanpassa den egna verksamheten.

6.  University of California, Berkeley, USA

7.  University of California, Los Angeles, USA

8.  Washington University In St. Louis, USA

9.  University of California Merced, USA

10.  University of Bath, England

11.  University of California, Davis, USA

12.  University of North Carolina, Chapel Hill, USA

13.  Cornell University, USA

14.  York University, Canada

15.  Grand Valley State University, USA

”Sustainability is about meeting the needs of today without compromising the ability of future generations to meet their needs.”

Läs om universitetens arbete med miljöfrågor och hållbar utveckling under länkarna.

Linköpings historia

Under de senaste åren har Linköpings historia – genom arkeologiska undersökningar och historisk forskning – tillförts en stor mängd ny kunskap.

Denna uppdaterade version av Linköpings historia har producerats av Linköpings universitet och Östergötlands museum. – Sök tiden och fynden utmed tidslinjen. Läs om olika perioder och se på bilder och kartor.

 

[Bild: Universitas Indonesia]

SL


Världens främsta universitet

08 februari 2012

 

Januariutgåvan 2012 av rankningen av världens universitet från Cybermetrics Lab i Spanien är publicerad och omfattar i år 20 372 universitet.

Sedan 2004 har ”the Ranking Web” publicerats två gånger årligen, i jauari och juli och omfattat fler än tjugotusen universitet och högskolor i hela världen. Cybermetrics Lab ingår i Spaniens största organisation för forskning CSIC – Consejo Superior de Investigaciones Científicas.

 

bild: Clipart

De sexton främsta universiteten i världen är amerikanska utifrån bedömningarna i den nya rankinglistan:
[1] Harvard University
[2] Massachusetts Institute of Technology
[3] Stanford University

Bland de femtio mest framgångsrika universiteten i världen ligger 39 i USA. De övriga är [med sin placering i världsrankingen]:
[17] University of Toronto
[20] Universidade de São Paulo, USP
[24] Swiss Federal Institute of Technology, ETH Zürich
[24] University of Cambridge
[27] University of British Columbia
[36] University of Oxford
[38] Universidad Nacional Autónoma de México
[41] Universitat Politècnica de Catalunya BarcelonaTech
[42] National Taiwan University
[42] University College London
[42] University of Tokyo

Mest framgångsrika i övriga Norden är:
[85] Norges Teknisk-Naturvitenskapelige Universitet
[102] University of Helsinki
[130] Universitetet i Oslo
[181] Danmarks Tekniske Universitet
[186] Københavns Universitet

Mest framgångsrika i Sverige är:
[145] Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, Stockholm
[156] Göteborgs universitet
[177] Uppsala universitet
[183] Lunds universitet
[218] Linköpings universitet

 

EU uppger att ökade satsningar på forskning är avgörande för att Europa ska kunna förbättra sin konkurrenskraft de närmaste åren.

Enligt nya siffror från EU har nästan alla EU-länder förbättrat sin forskningspolitik, men trots det lyckas inte Europa knappa in på forskningsledande länder som USA och Japan.

En färsk sammanställning påstås visa att Sverige ligger i topp bland annat när det gäller offentlig och privat finansiering av forskning.

Möjligen ligger Sverige i topp när det gäller finansieringen men uppenbarligen inte alls när det gäller resultaten av forskningen.

 

SL

 


Vanliga människor med ovanligt spännande jobb

23 september 2011

 

Hundratals arrangemang i hela Europa visar alla – inte minst barn och unga – hur intressant och spännande forskning är. Den fjärde fredagen i september är utlyst som Researchers’ Night av EU-kommissionen.

Forskarfredag 2011

 

Researchers’ Night arrangerades första gången 2005 i Europa – och på en rad orter i Sverige. De svenska arrangemangen har sedan 2006 samlats under det gemensamma namnet Forskarfredag.

Den 23 september 2011 arrangeras Forskarfredag28 orter i landet.

 

Researchers’ Night

 

[Bilder: Researchers’ Night]

SL


Science Writing in English

16 augusti 2011

 

bild: Underwood No. 5

Internet Links in English on Science Writing:

Writing in the Sciences
This handout details the most critical aspects of scientific writing and provides some strategies for evaluating and improving your scientific prose.
>> Read …

Handouts and Links
The Writing Center at University of North Carolina at Chapel Hill.
>> Read …

Writing Guidelines for Engineering and Science Students
Guidelines for engineering writing and scientific writing designed to help students communicate their technical work. © 2008 The Pennsylvania State University
>> Read …

The Elements of Style, by William Strunk, Jr.
This classic reference book is a must-have for any student and conscientious writer. The principal requirements of plain English style and attention on the rules of usage and principles of composition.
>> Read …

Writing for Botany
©1997 McGraw-Hill College Division
>> Read …

ChemInfo
Chemical informatics at Indiana University
>> Read …

Communicating Chemistry
Article by John Garratt and Brian Mattinson in Education in Chemistry, 32(5), 1995
>> Read …

Computer Science Writing
An incomplete list of some writing tips, particularly useful in technical CS writing.
>> Read …

Science Journalism
25th Anniversary Symposium at MIT
>> Read …

The 25 Absolute Best Web Resources for Writers
An About.com Guide by Jamie Littlefield
>> Read …

Science Resources
©1997 McGraw-Hill College Division
>> Read …

o o o 0 0 0 o o o

SL


Svenska blåbär för framtiden

26 oktober 2010

 

I Skandinaviens skogar finns stora mängder av hälsosamma blåbär vildväxande, men av årets 500 miljoner kilogram bli endast drygt fem procent tagna tillvara.

Blåbären efterfrågas över stora delar av världen och deras marknad ökar stadigt. De används framför allt som livsmedel men har också betydelse inom läkemedelsindustrin. Storskalig blåbärsodling har inte bedrivits i Sverige och kunskaperna om intensivodling av arten är fortfarande begränsade.

 

bild: Lindgren Labs
Blåbär, Vaccinium myrtillus

Det är viktigt att studera under vilka förutsättningar och till vilken kostnad odling av blåbär kan genomföras i norra Sverige. Det svenska blåbärets lämplighet för kommersiell odling på åkermark undersöks i ett projekt för att utveckla jordbruket i norra Sverige.

För en dryg månad sedan – den 24 september 2010 – disputerade Andreas Åkerström för filosofie doktorsexamen vid institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU i Umeå.

Fler och nyttigare blåbär till konsumtion och livsmedelsindustri kan bli verklighet om vi lär oss odla vår inhemska art av blåbär, Vaccinium myrtillus. Andreas Åkerström har i sitt doktorsarbete vid SLU undersökt hur antocyanidinerna – de hälsosamma substanserna i blåbären – påverkas av temperatur-, ljus- och näringsförhållanden och hur bildandet av dessa ämnen i bäret styrs av växtens gener och av klimatet på växtplatsen.

Mängden antocyanidiner i bären är beroende av såväl temperatur som dagslängd – med högre halter vid högre temperatur och under långa dagar. Halterna ökade också mot slutet av säsongen. Under ett mycket soligt år var koncentrationen högre i bär från plantor i skuggiga lägen än i dem från öppna, solexponerade växtplatser.

Produktionen av antocyanidiner har också visats vara genetiskt styrd. Halterna är högre i plantor från nordliga populationer än i plantor med sydligare härstamning, även om de fått växa under likartade förhållan-den och på samma plats under lång tid. Så är det också i blåbär från vilda populationer på deras naturliga växtplatser, i norr respektive söder.

Med rätt valt växtmaterial och genom kontrollerad odlingsmiljö är det möjligt att öka halterna av de hälsosamma substanserna i blåbär jämfört med i de naturliga förhållandena och minska variationen mellan olika år.

Det ökande intresset för blåbärsprodukter betyder att framtiden för odling av blåbär ser ljus ut.

 

bild: Högskoleförbundet Östra Norrbotten
Andreas Åkerström

Läs >> Nordliga blåbärsåkrar i kustnära bygder. – Andreas Åkerström, SLU Fakta Trädgård, 2004 (nr 4).

Läs också hela avhandlingen >> Factors Affecting the Anthocyanidin Concentration in Fruits of Vaccinium myrtillus L. – Andreas Åkerström, 2010.

 

[Bilder: Lindgren Labs och Högskoleförbundet Östra Norrbotten]

SL


Ny framgång för Stockholms universitet

20 september 2010

 

Bland världens främsta universitet finns i 2010 års Shanghai-rankning Stockholms universitet på plats 79.

Stockholms universitet

Academic Ranking of World Universities görs varje år av Jiao Tong-uni-versitetet i Shanghai och Stockholms universitet har under flera år fun-nits bland de främsta universiteten i världen; vid förra rankningen på plats 88 och nu nio platser högre – på plats 79,

Bland världens 100 främsta universitet finns nu också Karolinska Insti-tutet på plats 42 och Uppsala universitet på plats 66.

Shanghairankningen grundas främst på forskningskriterier som antalet Nobelpris och citeringar i vetenskapliga tidskrifter som Nature och Science.

* * *

Margot Wallström, en socialdemokrat från Hammarö utanför Karlstad, har tackat ja till att bli ordförande för Lunds universitet.

SL


Stockholms universitet – landets största – fyller 50 år

16 juni 2010

 

I år är det femtio år sedan Stockholms universitet invigdes som en naturlig fortsättning av Stockholms högskola.

bild: Lennart KjellmanGeovetenskapens hus, Stockholm

Stockholms högskola startade hösten 1878 med en serie föreläsningar i matematik, fysik, kemi och geologi som ett alternativ till de traditionel-la universiteten. Med naturvetenskapernas dominans skulle högskolan bli en motvikt mot universiteten i Lund och Uppsala och deras konser-vativa hållning till den framväxande rationella naturvetenskapen.

Att Stockholms högskola kom till berodde på några framträdande pro-fessorer. En av dem var matematikern Gösta Mittag-Leffler (1846–1927), som senare också värvade Sonja Kovalevskaja (1850–1891) som världens första kvinnliga matematikprofessor. En annan var ke-misten Svante Arrhenius (1859–1927). Han var en av den tidens störs-te naturforskare och belönades 1903 med Nobelpriset i kemi för upp-täckten av hur lösningar av kemiska föreningar kan leda elektrisk ström.

Efter den mycket blygsamma starten vid Mäster Samuelsgatan har Stockholms universitet nu blivit landets största universitet med 50 tusen studenter och 6 tusen medarbetare inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.

Institutionerna finns nu samlade i Frescati och kommer geografiskt allt närmare Kungliga Tekniska högskolan och Karolinska Institutet. Dessa tre huvudstadsuniversitet utgör tillsammans ett av Europas största universitetsområden och visar på såväl utvecklingen av den högre ut-bildningen och forskningen i Sverige som urbaniseringen av Stock-holmstrakten. Av universitetets forskningsområden är 15 profilområden med forskning som är ledande nationellt och har en hög status inter-nationellt.

[Bild: Lennart Kjellman]

SL


Låg ämneskompetens i naturvetenskap och teknik

04 maj 2010

 

Teknikdelegationens betänkande har överlämnats till högskole- och forskningsminister Tobias Krantz. Delegationen tillsattes 2008 för att undersöka hur ungas intresse för tekniska och naturvetenskap-liga utbildningar kan stimuleras.

Låg ämneskompetens trots hög pedagogisk kompetens är delegatio-nens bild av lärarna som undervisar i naturvetenskapliga och tekniska ämnen i landets skolor.

Inom kommunerna finns förvirring om vad ”behörig” innebär. Lärarna ska ha behörighet i det ämne de undervisar men så ser det inte alltid ut. 87 % av Ny Tekniks läsare anser att Teknikdelegationen har rätt om lärarnas kompetens.

En före detta tekniklärare kommenterar den efterfrågade kompeten-sen med frågan:
– Vem vill med en gedigen ämneskompetens jobba som lärare med de löner och villkor som råder i kommunal sektor? och ger svaret – Inte jag i alla fall.

Vassare IT-utveckling är också en ödesfråga. Sverige vill gärna uppfat-tas som en framstående IT-nation, men Sverige och svenskarna är framför allt duktiga på att använda IT. Därför är det alarmerande att många svenska industriföretag lägger allt fler avancerade uppgifter utomlands. Länder som för bara ett par årtionden sedan främst för-knippades med underutvecklat jordbruk är idag potentiella utvecklings-centra för svenska högteknologiska företag.

Signaturen Snömos konstaterar att Kina och Indien varje år var för sig producerar fler ingenjörer än hela EU. Ingenjör riskerar därför att bli ett akademiskt låglönejobb och allra värst lär det bli inom IT-sektorn.

Skolverket har i en undersökning konstaterat att Sveriges elever är nöjda. Detta om eleverna!

Lärarna tycker däremot att de har svårt att anpassa verksamheten efter elevernas förutsättningar. Var tredje lärare har under det senaste året allvarligt övervägt att byta yrke och lika många har övervägt att byta arbetsplats. Var tredje lärare uppfattar att skolledningen inte är öppen för kritiska synpunkter från lärarna.

SL


Naturvård utan vett och kunskap

27 januari 2010

 

bild: Jim Brandenburg

Sveriges pinsamma inledning av det internationella biodiversitetsåret 2010 har försatt det inavelsskadade och utrotningshotade svenska vargbeståndet i ett ännu sämre genetiskt läge.

Den kunskap som hade kunnat erhållas från stamträdet över de vilda svenska vargarnas släktskap har över huvud taget inte använts av de ansvariga myndigheterna. Detta är kunskap som kostat miljonbelopp av våra skattemedel.

Inom offentlig svensk naturvård råder en i det närmaste total avsak-nad av långsiktighet och koppling till det vetenskapliga kunskapsläget. Det är dags att ge forskningen tillbaka sin rättmätiga plats vid beslut om utrotningshotade djur i Sverige.

Det är naturligtvis inte biologiskt möjligt att skjuta av vargstammen till en bättre hälsa, som en – enligt egen uppgift miljöengagerad – miljö-minister tycks tro. Jakten har bedrivits så att genetiskt viktiga individ riskerar att ha blivit skjutna. De vargar som bär på gener från de två invandrande hanarna, som för första gången på 18 år lyckats tillföra stammen friskt genetiskt material, kan ha dödats under jakten.

Åtta forskare vid Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet – docenten i populationsgenetik Linda Laikre, filosofie doktorn i etologi Sven Jakobsson, professorn i populationsgenetik Nils Ryman, docenten i etologi Cecilia Kullberg, filosofie doktorn i populationsgenetik Lena Larsson, professorn i etologi Tommy Radesäter, professorn i ekologi Birgitta Tullberg och professorn i ekologi Christer Wiklund – försöker i en artikel i Dagens Nyheter att förklara en del.

Det är tråkigt – ja, skandalöst – att jaktministrarna Andreas Carlgren och Eskil Erlandsson inte frågat dem innan de startade sin vettlösa ”naturvårdskampanj” för att ”rädda” vargen. Nu försöker också en politiskt (!?) sakkunnig (!?) i jaktfrågor (!) från jordbruksdepartementet att försvara eländet.

Om Andreas Carlgren skall tillåtas att själv ansvara för både klimat-bluffen och vargslakten så bör regeringen fundera över varför också miljoner av våra skattemedel skall användas för att utbilda och an-ställa kvalificerade och högt kompetenta vetenskapsmän och -kvinnor här i landet.

[Säkert skulle jägarna själva ha tagit hand om slakten på sitt eget sätt och mycket billigare, men det är inte en sådan ordning vi vill ha i Sverige.]

 [Bild: Jim Brandenburg]

SL