Regler finns – också i Tyresta naturreservat

23 november 2010

 

Efter orienteringstävlingen Järladubbeln uppdagades i Tyresta naturreservat att gator i skogen hade sågats mot målet och att små träd hade kapats. Gamla snitslar och lappar satt kvar.

Stiftelsen Tyrestaskogen förvaltar skogen. Händelsen blev polisanmäld. Orienterarna som anordnade tävlingen har erkänt. Åklagaren avskriver ändå ärendet.

bild: Tyresta

Tyresta nationalpark och naturreservat är ett av de största orörda skogspartierna i Sverige utanför fjällvärlden och har en av de finaste urskogarna söder om fjällregionen. Tyresta nationalpark inrättades 1993 och omfattar 1.970 hektar. Runt nationalparken ligger Tyresta naturreservat som en skyddande hästsko i söder, öster och norr. Reservatet omfattar 2.700 hektar och totalt är det skyddade området nästan 5.000 hektar.

Det finns stora skyltar och tavlor som upplyser om reglerna i området och att inte ens en kvist får brytas av där.

Kanske är det möjligt att en klubb orienterare i sin springariver inte kan uppfatta, inse och förstå innebörden av allmänna och välkända regler för umgänget med fridlyst natur – trots att de erkänt förseelsen.

Än mera uppseendeväckande är det att en åklagare skall behöva ha problem med att läsa innantill. Texten ”I naturreservatet får du inte skada växtligheten genom att gräva upp växter, bryta kvistar eller fälla träd” är så tydlig att den bör förstås av de flesta.

Åklagaren anser ändå att stiftelsen Tyrestaskogen också uttryckligen borde ha sagt till orienteringsklubben att träd inte får sågas ner. Åklagarens bedömning är att brottet inte har straffbar nivå.

En mljöhandläggare vid länsstyrelsen tycker att detta är en tunn förklaring, särskilt som man aldrig får bryta kvistar eller såga ner träd på någon annans mark – oavsett om det är ett naturreservat eller inte. Styrelsen kunde ju heller inte utgå från att orienteringsklubben skulle såga ner träd.

Länsstyrelsen har beslutat att inte driva ärendet vidare eftersom vad de anmäler ofta blir nedlagt. Åklagarna måste naturligtvis prioritera, men det blir ändå konstigt därför att också relativt små miljömål har betydelse.

Det är viktigt att alla, även åklagare, förstår och respekterar de regler som finns – också i naturen.

[Bild: Tyresta]

SL

Annonser

Oklippta gräsmattor ger större biologisk mångfald

31 maj 2010

 

bild: Sveriges Radio
Bergsfjäril

Miljömålet till år 2020 om ett rikt växt- och djurliv verkar omöjligt att uppnå. Trots det politiska målet att hejda förlusten av biologisk mångfald till år 2010 så fortsätter den svenska floran och faunan att utarmas.

Många svenska ängsväxter har blivit sällsynta eller utrotningshotade och antalet utrotningshotade fjärilsarter har ökat kraftigt under de senaste åren.

Sluta att klippa gräsmattan. Den vilda och naturlika trädgården ger en rik blomning under lång tid av året med en obetydlig arbetsinsats och minskat arbete med gräsklippning och ogräsrensning. Naturliga ängs-växter kan räddas och fjärilarna kommer att trivas.

Den svenska normen för en välskött trädgård tycks vara en stor, hårt klippt gräsmatta. Lika obegripligt är det att kommuner, även med dålig ekonomi, lägger miljoner på avancerad maskinpark, på bevattning och semesterpersonal för att sköta gräsmattor hela sommaren. I stället borde vi alla satsa på traditionell höskörd tidigt på hösten. Det skulle bli enklare och mycket billigare och dessutom ge en rikare och vackrare utomhusmiljö.

Det är tråkigt med alla dessa trädgårdar med släta gräsmattor runt husen och kantiga, klippta häckar – ofta av utländska växter – och planteringar med ickesvenska blomväxter och med belysningar som i onödan förbrukar vår energi och försämrar vårt klimat. Tankarna går lätt till traditionella kyrkogårdar i stället för till vanliga trädgårdar med naturligt växande buskar och svenska blomväxter.

Det viktigaste i trädgården är egentligen naturen. För att få en trevlig harmoni och en fin trädgård kan du göra den mera vild – den behöver inte se slarvig ut för det. Se över gräsmattan, klipp den inte lika kort som tidigare, utan låt den få växa av sig självt. Så och plantera växter som djuren – dagfjärilar, nattfjärilar, bin, andra insekter och fåglar – tycker om.

Den vilda och naturlika trädgården ger en rik blomning under lång tid av året. Samtidigt lockar många ängsblommor till sig fjärilar och ger föda och livsrum för hotade insekter och flera andra djurgrupper.

bild: BirdSafari Sweden
Göran Sjöberg

Grå strimmätare (Horisme aemulata) påträffades första gången i Öster-sjöregionen på Gotska Sandön 1960; den arten var tidigare enbart känd från bergstrakter i Centraleuropa. Göran Sjöberg studerade den på Gotska Sandön 1968.

Sedan början av 1960-talet har Göran Sjöberg tittat på fjärilar tillsam-man med intresserade från hela Sverige, arbetat för att väcka folks intresse för fjärilar och under mer än 15 år propagerat för fjärilsskåd-ning. Han är ordförande i Gästriklands entomologiska förening och den drivande kraften bakom Fjärilsvägen.

Sveriges första officiella fjärilsväg invigdes den 7 juni 2007. Längs den tre kilometer långa, bilfria grusvägen i Grinduga, sydöst om Gävle, finns en idealisk miljö för dagfjärilar, där drygt 50-talet arter kan ses flyga.

Kommersiella fjärilsskådarresor har sedan tidigare anordnats av eng-elska researrangörer till länder som Costa Rica, Malaysia och Ghana, men det var först i fjor som brittiska turister upptäckte de svenska fjärilarna. Då kom ekoturisterna till Grinduga by och Fjärilsvägen.

Intresset utomlands är stort för den svenska naturen och i England finns ett stort intresse för fjärilar. Flera av arterna vid Fjärilsvägen är sällsynta i både resten av Sverige och i Europa.

Det är den kalkrika marken längs Gävle-kusten som indirekt gynnar de ovanliga fjärilarna. Kalken ger ett naturligt skydd mot försurningen och gynnar den flora som de storvingade fjärilarna lever av. Eftersom väg-kanterna längs Fjärilsvägen rensas på gammaldags vis med lie först på sensommaren, så får fjärilarna där ännu bättre livsbetingelser.

Detta inlägg i bloggen har uppmärksammats av Ekoturismföreningen.

 

[Bilder: Sveriges Radio; BirdSafari Sweden]

SL


Alm (Ulmus glabra) ny på rödlistan 2010

25 maj 2010

 

Sveriges nya rödlista 2010 har publicerats. Förlusten av biologisk mångfald fortsätter i Sverige trots det politiska målet att hejda den till år 2010.

bild: Lindgren Labs
Ulmus glabra, alm

Av de 20 800 svenska arter som ArtDatabanken har granskat i år så är 4 127 arter rödlistade och anses inte längre vara långsiktigt livskraf-tiga i landet; bland dem är 1 942 arter hotade – 212 akut hotade, 634 starkt hotade och 1 096 sårbara. De allra flesta rödlistade arterna lever i skogen och i jordbrukslandskapet.

Samtliga landets tre arter av alm – skogsalm (Ulmus glabra), lundalm (Ulmus minor) och vresalm (Ulmus laevis) – har nu blivit rödlistade. De har drabbats av sådana svampsjukdomar som dödar träden. Det är ändå viktigt att inte i onödan ta bort träden eftersom så många små-kryp och kryptogamer är beroende av dem.

Läs mer >> om alm (Ulmus glabra) och om Rödlista 2010 och Rödlist-ningsbedömning 2010.

[Bild: Lindgren Labs]

SL


Miljöskymning

27 april 2010

 

I dessa dagar vill alla politiska partier vara ett miljöparti och erbjuda oss det bästa miljöklimatet. Till och med Reinfeldt blir miljöpartist, sägs det.

bild: Sveriges Radio Gotland

Ändå blåser det snålt över det svenska miljöarbetet, trots att miljöministern jagar på, fast kanske mest vargar och röster.

Redan för en och en halv månad sedan stod det klart att miljömåls-propositionen skulle bli en besvikelse, utan framsynta förslag och utan pengar.

Flera av de svenska miljömålen är omöjliga att nå inom de ramar som har ställts upp. Den nya strategin är att målen skall finnas kvar, men att det skall få ta lång tid att uppnå dem. Det skulle innebära att miljö-målspolitiken blir mer realistisk. Om målen är omöjliga undergrävs tilltron till systemet, påstår miljöministern.

Kanske är det bara ramarna som är för snäva och insatserna som är för klena?

– Svårigheterna beror på att naturen behöver lång tid för att återhämta sig, men också på att frågorna ibland är helt beroende av internationella åtgärder, försöker miljöministern ursäkta sig.

Även med ett kommunalråd från miljöpartiet hamnar miljöfrågorna långt ned på prioriteringslistan – som i Nyköping. Kommunen säljer för all framtid ut viktiga områden i skärgården och detta får allvarliga kon-sekvenser för miljön. Om tio år upptäcker de vad som har gått förlorat – Nyköpings orörda skärgård finns inte längre.

Nyköpings framlidne fågelforskare och miljöprofil Viking Olsson har för alltid slutat klänga i klippstupen för att ringmärka berguv, och han försvarar inte längre naturen med näbbar och klor.

Han var chockad över exploateringen, företrädesvis med exklusiva villor, och han bävade för konsekvenserna om den fortsätter i dagens takt. Särskilt besviken var Viking Olsson på att miljöpartiet varit så tyst i de här frågorna, trots att partiet har ett eget kommunalråd.

— De har inte gjort ett skvatt för miljön, sa´ Viking Olsson.

När miljömålen instiftades 1999 var förhoppningen att samtliga 16 mål skulle vara uppfyllda till år 2020. Sveriges Radio Ekot har nu gjort en kartläggning av miljömålen, men trots att den är gjord av Sveriges Radio så redovisas den endast av fyra de 25 radiokanalerna.

I Västernorrland är det inte möjligt att nå målen om giftfri miljö, levande skogar och ett rikt växt- och djurliv. För att uppnå miljömålen krävs också tydligare riktlinjer så att olika aktörer i länet vet vad just de kan göra för miljön. Också de enskilda länsborna måste bli mer medvetna.

I Stockholm har det gått allra sämst med att minska bullret, ett miljö-problem som ofta hamnar i skymundan.

Gotland kunde det kanske ha sett annorlunda ut om länsstyrelsen fått mer pengar till skogen, men övergödningsmålet kan inte nås för naturen hinner inte återhämta sig i tid

I Halland går den faktiska utvecklingen i miljön åt fel håll på tre områden: ett av dem är ett rikt odlingslandskap. Där saknas fortfarande en strategi för att skydda värdefull jordbruksmark mot exploatering.

Sveriges Radios kartläggning visar en märkbart försämrad prognos för att nå målen. De sammanlagt 151 fall som nu bedöms som omöjliga skall jämföras med 113 fall för tre år sedan.

Nu när regeringen har omformulerat miljömålen så att de ska bli lättare att uppfylla så har länsstyrelserna gemensamt kommit fram till att detta innebär att fem mål som inte kan nås i tid istället kan nås efter särskilda satsningar – men utan att miljön förbättras på något sätt.

SL