Fisken som försvinner från Hanöbukten

26 augusti 2011

 

Mera om gåtan för myndigheterna:

Fisken försvinner från Hanöbukten utan att någon förstår vad det beror på.

Fisk ??

I två artiklar i Kristianstadsbladet den 20 augusti 2011 uppges dels att ”fisken försvinner från Hanöbukten men vilken typ av miljöförstöring som orsakar flykten är en gåta för experter” dels att ”experter… håller med om att Helgeåns och Hanöbuktens ekologi är ur balans”.

Signaturen Bottennapp har i en kommentar – och direkt till tidningen – meddelat:
Det är värdefullt om Kristianstadsbladet också vill granska den åberopade ”expertisen”

– Vilken naturvetenskaplig skolning har vattendirektören Ola Gustafsson respektive fiskeridirektören Johan Wagnström vid länsstyrelsen i Skåne och vilka vetenskapliga arbeten inom det aktuella ämnesområdet har de publicerat?

Signaturen SGS26 kommenterar
Hoppas media följer upp inlägget med nya artiklar och inte lägger sig för byråkraternas ursäkter.

Kristianstadsbladet har inte svarat och är tydligen inte intresserat av sådan grävande journalistik.

Vetenskapliga publikationer redovisas i de svenska forskningsbiblio-tekens gemensamma katalog LIBRIS. Av denna framgår att den utan titel i artikeln, på endast tre rader, omnämnde ” Lars Collvin på länsstyrelsen” förefaller att vara den ende som har dokumenterat vetenskapliga kvalifikationer med en vetenskaplig avhandling vid Limnologiska institutionen i Lund (1984) om abborrens ekologi och trettiotalet vetenskapliga rapporter.

I LIBRIS redovisas för fiskeridirektören Johan Wagnström
endast 41 sidor i ett tjugo år gammalt länsstyrelsetryck med ”arttexter” om fiskar i Kristianstads vattenrike, 38 sidor i en sex år gammal länsstyrelserapport om fiskets framtid på sydkusten, och 40 blad som medförfattare för mer än tio år sedan om flodkräftan i Skåne – men däremot inga vetenskapliga publikationer. Inte heller för vattendirektören Ola Gustafsson återfinns några vetenskapliga publikationer i LIBRIS.

– Vi har ingen bra förklaring, säger länsstyrelsens fiskeridirektör.

– Vi har inget svar ännu, säger länsstyrelsens vattendirektör.

Naturligtvis hade det varit önskvärt att Kristianstadsbladet vågat följa upp sitt inlägg med nya artiklar …

Kanske kan av ovanstående ändå förstås något av det som i artikelkommentarerna kallas ”år av misskötsel och usel kontroll på vattenskadande verksamheter” och en ”skrämmande nonchalans och ineffektivitet av skånska myndigheter som fått förtroendet att värna våra naturresursers välbefinnande”.

Var finns biologerna?


Stora öar i Östersjön

04 mars 2011

 

En möjligen rysk eller sovjetisk ubåt har påträffats i Östersjön, men fortfarande oklart var.

Den ena stora kvällstidningen påstår att det är ”utanför Öland” medan den andra påstår att det är ”utanför Gotland”.

Motsvarande geografiska problem har uppmärkammats tidigare.

ubåt

Kanske kan Carl Fries’ Sverigebok ” De stora öarna i Östersjön” bjuda på någon förklarande vägledning.

Huvudstadens morgontidningar är mera eniga om positionen ”utanför Gotland” eller ”söder om Gotland”. Vraket ligger inom svensk eko-nomisk zon men inte i svenskt vatten. Att det ligger i internationellt vatten kan innebära att också andra länder har intresse av det.

SL


Miljövårdsdirektör i teori och praktik

06 december 2010

 

En miljökonferens har hållits i Kristianstad.

Utfiskningen och klimatförändringarna tillsamman med övergöd-ningen påstås vara de största hoten mot Skånes miljö.

Arter som riskerar att utrotas på grund av överfiske är ett problem som bekymrar länsstyrelsens miljödirektör Kristian Wennberg.

 

bild: Kristianstadsbladet
Blankålarna är mycket fina i år. De flesta här väger 1,5 kilogram.

 

– Torsken har återhämtat sig i delar av Östersjön, men ålen är på väg att försvinna, påstår miljödirektören.

Hur är det med den saken? – Läser inte miljödirektören Kristianstads-bladet?

De licensierade fiskare Kristianstadsbladet talat med (11 november 2010) säger alla samma sak: ”Ålfångsterna slår alla rekord”.

Det finns enormt mycket ål i Hanöbukten med omnejd i år. Under några få nätter har de fått 20 ton ål – och det liknar inget som fiskarna upplevt tidigare.

Kanske är det dags för miljödirektören att dra på sig stövlarna, lämna skrivbordet och ge sig ut i den lokala biologiska verkligheten i stället för att teoretisera om något ”globalt klimathot”?


Ny biologi med andra atomer

04 december 2010

 

Definitionen av liv har förändrats med den artikel som publicerats i tidskriften Science.

Iakttagelsen av ett nytt biokemiskt sätt att leva kommer att förändra innehållet i våra framtida kursböcker och vidga våra möjligheter att söka och finna utomjordiskt liv.

 

Science

A Bacterium That Can Grow by Using Arsenic Instead of Phosphorus

Felisa Wolfe-Simon, Jodi Switzer Blum, Thomas R. Kulp, Gwyneth W. Gordon, Shelley E. Hoeft, Jennifer Pett-Ridge, John F. Stolz, Samuel M. Webb, Peter K. Weber, Paul C. W. Davies, Ariel D. Anbar and Ronald S. Oremland
www.sciencemag.org/content/early/2010/12/01/science.1197258Published Online 2 December 2010 – Received for publication 1 September 2010 – Accepted for publication 8 November 2010.

 

Vetenskapsmän i Amerika har upptäckt den första mikroorganismen på jorden som kan leva och fortplanta sig med hjälp av det giftiga ämnet arsenik.

bild: Henry Bortman
Mono Lake, California, USA

Mikroorganismen som lever i Mono Lake i Californien ersätter fosfor med arsenik i cellerna och i sitt DNA.

Kol väte, syre, kväve, fosfor och svavel är de sex grundämnena i alla hittills kända former av liv på jorden. Arsenik uppför sig kemiskt likt fosfor och skadar därför ämnesomsättningen; det är giftigt för det levande på jorden.

Mikroorganismer som använder arsenik istället för vatten vid sin fotosyntes har varit kända sedan några år.

Det som nu upptäckts är en mikroorganism som också kan bygga upp sig själv med hjälp av arsenik. Därför vet vi att liv inte måste se ut som vi förut har trott.

 

Läs på svenska >>

Aftonbladet : Bakterien som lever på arsenik

Dagens Nyheter: Ny livsform upptäckt i sjö av arsenik

Expressen: Superbakterie kan avslöja liv i rymden

Svenska Dagbladet: Bakterien som lever på arsenik

Sveriges Radio: Arsenikätande bakterie kan avslöja liv i rymden

 

Läs (på engelska/In English) >>

NASA Science News, 2 december 2010: Discovery of Arsenic-bug expands definition of life

The Scientist, 2 december 2010: Arsenic supports life?

The Scientist, 14 augusti 2008: Arsenic and old…photosynthesis?

BBC News: Arsenic-loving bacteria may help in hunt for alien life

CBC–Radio Canada: Microbe shows arsenic-based life possible

Gizmodo: NASA finds new life

Guardian: Nasa reveals bacteria that can live on arsenic instead of phosphorus

Nature: Arsenic-eating microbe may redefine chemistry of life

National Post: Scientists unveil arsenic-based bacteria

Popular Science: NASA’s newly discovered arsenic-loving bacteria are fascinating, but not aliens

San Jose Mercury News: NASA: Arsenic-eating bacteria suggests extraterrestrial life possible

Science: A bacterium that can grow by using arsenic instead of phosphorus

Science News: Bacterium grows with arsenic

Scientifican American: Bacteria use arsenic as basic building block in a pinch

Time: Life, Redefined: NASA proves life outside of earth is possible with new microbe

Yahoo! News: Arsenic-eating bacteria opens new possibilities for alien life

[Bild: Henry Bortman]

SL


Rektor med osanna, vilseledande och över-drivna meriter

17 november 2010

 

Per Eriksson hade blivit rektor för Nordens största universitet och chef för en av landets största myndigheter med 6 tusen anställda, 46 tusen studenter och en budget på 6,5 miljarder kronor.

Den 22 mars 2007 befordrades generaldirektören Per Eriksson till professor i signalbehandling vid Lunds universitet. I hans ansökan om att bli rektor för universitetet fanns senare exakt samma hand-lingar som hade gjort honom till professor. Ett och ett halvt år efter befordran till professor tog Per Eriksson emot rektorskedjan i Lund.

Per Eriksson hade då själv blivit professor och rektor för Lunds universitet på osanna, vilseledande och överdrivna meriter, har Sydsvenskans granskning visat.

 

Få forskare blir professorer. Det förutsätter normalt ett omfattande vetenskapligt arbete i internationell klass och numera också en peda-gogisk gärning. Per Eriksson hade inte mycket av detta.

Han hade gjort en fin karriär som tjänsteman, men det var meriter som inte på något sätt kunde ersätta kärnan i professuren: forskning och undervisning. Hans viktigaste meriter var gamla, rent av åldersstigna. När Per Eriksson utsågs till professor 2007 hade han inte publicerat något självständigt vetenskapligt arbete sedan 1989.

Professorsbefordringar skall föregås av en strikt granskningsprocedur. För att säkerställa att kandidaten håller måttet värderar externa sakkunniga den sökandes meriter. Mellan de sakkunniga och den som skall utvärderas får inga beroendeförhållanden eller andra kopplingar finnas.

De som granskade Per Erikssons meriter var inte oberoende. Flera nyckelpersoner hade kopplingar till honom: gemensamma resor, styrelseuppdrag och stora forskningsbidrag från den myndighet där Eriksson var chef.

När Per Eriksson ville bli professor, gjorde Lunds Tekniska Högskola också avsteg från sina annars så hårda krav; Per Eriksson slapp bland annat en lärarkurs. Under samma tid nekades emellertid flera forskare med betydligt starkare meriter befordran.

Helt utan meriter var Per Eriksson inte. Han hade sex (!) vetenskap-liga artiklar i viktiga tidskrifter. Och han hade erfarenhet av att hand-leda doktorander, men bilden av den framgångsrike handledaren var inte sann. Han framhöll sina insatser som uppfinnare och var inne-havare av patent men också dessa påståenden var oriktiga.

Utbildningsdepartementet vill inte kommentera uppgifterna om att Per Eriksson blev rektor på vilseledande meriter utan hänvisar till univer-sitetsstyrelsen – som bara lägger locket på:
Jag har inga kommentarer, säger Allan Larsson (en gammal social-demokrat).

Rektor för Lunds Tekniska Högskola konstaterar i sin blogg att ”hand-läggningen av Per Erikssons befordran till professor har skötts på ett pro-fessionellt och korrekt sätt”.

En av Sydsvenskans läsare kommenterar:
– För oss som jobbar på ett universitet, så är detta inte förvånande. Det visar bara, återigen, att det handlar inte om kompetens. Det handlar om kontaktnät och att ha rätt bakgrund, rätt vänner, rätt kön och rätt hudfärg.
  Det finns många alternativ till Eriksson med bättre meriter men som inte haft rätt kontakter för att få samma ”gräddfil”.
  När ska man sluta kvotera in vita män till viktiga positioner och börja anställa och belöna efter kompetens?

 

En av de första arbetsuppgifterna för rektor Per Eriksson blev att ta fram nya regler för hur uppgifter om vetenskaplig oredlighet – alltså fusk – skall hanteras vid Lunds universitet. Sådan oredlighet är att ge ”vilseledande uppgifter om en persons insats i forsk-ningen”.

 

SL


Har vindkraftståget gått?

13 november 2010

 

Vindkraften har nått sin fulla potential år 2015. Utvecklingen har planat ut och tekniken har nått mognadsstadiet visar en studie från Patent- och registreringsverket, PRV, av 21 tusen ansökningar om patent från 80 länder sedan 1970.

Sverige står bara för en halv procent av patentansökningarna sedan 1990 – totalt 105 stycken – och ligger långt efter Danmark och Tyskland.

bild: Sveriges Radio
Har svenska företag missat vindkraftståget?

Antalet patent inom ett nytt teknikområde följer ett givet mönster – en tydlig S-kurva. Vindkraften är nu inne i sin mognadsfas och om några år uppnås också den fysikaliska gränsen för hur stora rotorbladen kan bli.

Dagens vindkraftteknik är fortfarande i tillväxtfasen när det gäller regleringen och hur turbinen skall optimeras för att kunna nå högsta möjliga effekt.

”Svenska företag har missat vindkraftståget” skriver tidningen Ny Teknik, nr 45, sidan 6, 10 november 2010.

* * * * *

Vindkraften kan bli ett uppsving för vägbyggarna. Stora som små bolag slåss om att få bygga vägar och fundament, men de har be-kymmer med att få tillstånd av markägare och myndigheter. Framtiden för byggbolagen med vindkraften avgörs antagligen av miljödom-stolarna.

En kraftig utbyggnad av vindkraften är kontroversiell. Överklagandena är redan många och motståndet växer mot framför allt de större projekten.

Det råder full storm i vindkraftdebatten.. Det finns en djup spricka mellan dem som förespråkar vindkraft och deras motståndare.

Motståndarna anser att det inte blåser tillräckligt mycket i Sverige för att vindkraften skall vara försvarbar, att effekten blir för låg och att byggandet subventioneras i för hög grad. Andra anser att en omställ-ning till ”ren” el måste ske och att vindkraft handlar om ”vägval”.

bild: Ny Teknik

[Bilder: Sveriges Radio; Ny Teknik]

SL


Gigantiskt radioteleskop planeras på södra halvklotet

13 november 2010

 

The Square Kilometer Array – SKA – är radioastronomins största projekt. Det skall bli världens största radioteleskop, med en signal-uppsamlingsyta om en kvadratkilometer, och vara i gång runt år 2020.

SKA kommer att bli 50 gånger större och 100 gånger snabbare än något av dagens radioteleskop – och 10 000 gånger känsligare. När någon utomjording pratar i mobiltelefon på Neptunus skall vi kunna höra samtalet och har de FM-sändningar på Sirius skall vi kunna höra dem också.

bild: Ny Teknik
Australien vill gärna vara värd för världens största radioteleskop.

SKA kommer att bestå av grupper av tusentals små radiomottagare. Antenner kommer att vara utplacerade med ökande avstånd längs spiralarmar och signalerna från antennerna förs via fiberoptiska kablar till en datacentral.

Datorn utgör den centrala delen av teleskopet och ger bilden av det som skall studeras. När allt är färdigt kommer antennerna att vara spridda över en hel kontinent. Delar av den här tekniken har redan provats ut i Europa.

Teleskopet ska finansieras till en tredjedel av USA, en tredjedel av Europa och en tredjedel av resten av världen. Ingen enskild nation kan bekosta eller driva det. Systemet kommer i drift att konsumera hundratals megawatt elektricitet, men skall i möjligaste mån drivas med solenergi.

Det som blir begränsande i SKA är hur stor mängd data som kan processas. Så stora bandspelare finns ännu inte att dessa stora datamängder kan ”spelas in” och observationerna sparas. Tio miljarder miljarder bits per sekund ska processas – det är lika mycket som världens totala internettrafik i dag. Varje dygn kommer fem miljarder miljarder miljarder bitar information att tas om hand – det är lika mycket som alla ord som någonsin yttrats av mänskligheten.

SKA kommer att sträcka sig över en hel kontinent på södra halvklotet – Australien eller Sydafrika – för att möjliggöra observationer av Vintergatan och de Magellanska molnen. Blir valet Australien kommer centraldatorn och teleskopets centrum att placeras i öknen öster om Perth, där centraldatorn placeras, och de mest avlägsna antennerna att byggas på Nya Zeeland. Blir valet Sydafrika placeras teleskopets centrum i Karoo norr om Kapstaden och antenner i Namibia, Botswana, Zambia, Madagaskar, Kenya och Ghana. Såväl i Australien som i Sydafrika byggs nu pilotanläggningar för att testa tekniken.
bild: Ny Teknik

 

 

Radioastronomer är en sorts kosmiska paleontologer. I ett vanligt teleskop är det bara sådant som lyser som går att se och ljuset från riktigt avlägsna galaxer syns inte i vanliga teleskop. Med ett radioteleskop kan astronomerna avslöja universums dolda hemligheter och se gasmolnen där stjärnor och galaxer föds.

 

Att titta långt bort är också att titta tillbaka i tiden. Med SKA vill astronomerna se så långt tillbaka att de kan upptäcka stoftmolnen där de allra första stjärnorna efter Big Bang tändes.

 

Läs också >>
Hela Kaianders Semplers artikel ”Världens största radioteleskop” i Ny Teknik, nr 45, 10 november 2010, sidan 27.

[Bild: Ny Teknik]

SL


Rikligt med ål i Hanöbukten

12 november 2010

 

Ålen är akut utrotningshotad men ändå finns det mycket ål i Hanö-bukten i år. De licensierade ålfiskarna har aldrig fått upp så mycket ål som nu. Under några få nätter har de fått 20 ton ål – det liknar inget som fiskarna upplevt tidigare.

bild: Kristianstadsbladet
Den 4 november var sista dagen för årets ålfiske.

– Jag har varit fiskare i 40 år och det tidigare rekordet var ungefär 550 ålar i en kasse. I år fick vi över 1500; vi har fått något otroligt … berättar en ålfiskare. Det är främst i Blekinge som rekorden har slagits.

Vattnen däromkring har varit ovanligt varma och det kan vara orsaken till att det funnits så mycket ål i år. Blankålen har dessutom varit mycket fin.

Ålen är upptagen på årets röda lista, den är akut utrotningshotad och alla har uppmanats att undvika den fisken. Världspopulationen av ål har minskat med mer än 95% sedan 1980-talet. Årets fångst är ännu inte redovisad men uppgifterna om att den har varit god tycks stämma.

Rödlistningen har gjort att folk har tvekat för att ha ål på julbordet. De stora restaurangerna i trakten har inget val. Ålen måste helt enkelt finnas på ett skånskt julbord – annars hade de drabbats av bojkott.

Ett julbord utan ål är inget riktigt julbord.

[Bild: Kristianstadsbladet]

SL


Tidningsankor, riktiga fåglar och usla journalister

29 september 2010

 

På kvällen den 26 september 2010 klockan 20.57 publicerar Västerbottens-Kuriren en artikel av Kristina Waldenborg om den uppmärksammade iakttagelsen – den andra i Sverige – av en vitvingad lärka vid Holmögaddd .

Kristina Waldenborg skriver – tydligen helt korrekt – att arten bara ”har varit synlig i Sverige en gång tidigare. Det var på Gotland för flera år sedan”.

Det är lätt att med hjälp av en sökmotor finna den ursprungliga rapporten i Club 300 om Vitvingad lärka – ny art för landet och få veta vad som hände den 7 juli när Bo Hultgren som vanligt gjorde en morgonrunda på Furilden på nordöstra Gotland.

Platsen är den rätta: Gotland. Tiden är den rätta: Flera år sedan (= åtta år).

Ändå publicerar samma tidning – Västerbottens-Kuriren – bara fyra timmar senare med ”stöd och hjälp” av Tidningarnas Telegrambyrå en ny artikel i samma ämne med den uppenbart oriktiga uppgiften att ”fågeln har bara setts en gång tidigare i Sverige – på Öland för åtta år sedan”.

Gotland och Öland är två olika öar – även om de båda ligger utanför Stockholm.

Redan klockan 0: 41 har den felaktiga uppgiften – ibland med bistånd av Tidningarnas Telegrambyrå – fått fäste bland de okritiska journalis-terna och finns före morgonkaffet i Västerbottens FolkbladUpsala Nya TidningPiteå-TidningenSkånska DagbladetDagens Nyheter – och Norrbottens-Kuriren.

Senare under dagen följer ett helt koppel av tidningar som fortsätter att förmedla den felaktiga uppgiften om att den vitvingade lärkan tidigare synts på Öland: AftonbladetBlekinge Läns TidningBohus-läningenEskilstuna-KurirenGefle DagbladSmålandspostenSödermanlands Nyheter – och Östersunds-Posten.

Tre tidningar – Folkbladet (Norrköping)Folket (Eskilstuna)Nya Lidköping-Tidningen – har klarat sig undan felaktigheten genom att förkorta texten från Tidningarnas Telegrambyrå och berättar endast att ”fågeln har bara setts en gång tidigare i Sverige”.

* * *

Jag är inte imponerad. Det är en skam för såväl tidningarna som deras journalister att inte kunna hantera lätt tillgängliga fakta på ett korrekt och kompetent sätt. Särskilt bör Tidningarnas Telegrambyrås oförmåga till saklighet och dess funktion som ”desinformationscentral” uippmärksammas.

Jovisst. Detta handlar ju bara om en liten fågel som tydligen kommit på avvägar. Naturligtvis finns det viktigare och mera allvarliga saker att skriva om …

Men varför skriver då dessa tidningar alls om denna lilla fågel?

Om jag inte kan få korrekta uppgifter kan jag lika gärna vara utan deras osanningar.

Om de inte kan skilja på Öland och Gotland, varför skall jag tro att de i något annat fall kan skilja mellan norr och söder, stor och liten eller Afrika och Amerika?

bild: Nelly Lindgren
SL


Grönt – för natur och miljö i Kristianstad

26 augusti 2010

 

Högskolan Kristianstad

Styrelsen för Högskolan Kristianstad har beslutat att ta fram ett nytt varumärke som skall presenteras den 1 oktober – det mesta kommer då att gå i grönt.

Valet av grönt ska anknyta till Kristianstad som en stad präglad av natur och miljötänkande. Högskolan Kristianstad hoppas kunna sticka ut med sitt färgval eftersom merparten av landets lärosäten har blått som profilfärg.

SL