Skolinspektionen hade rätt …

25 juni 2014

 

Högsta förvaltningsdomstolens beslut 2014-06-25; mål nr 8148–8150-13

”Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar … att internatverksamheten vid Lundsbergs skola tillhör Skolinspektionens tillsynsområde och att kränkningar som där äger rum mellan skolans elever … faller in under det åtgärdsansvar som … vilar på stiftelsen.

Skolinspektionen har därmed haft behörighet att kontrollera vilka åtgärder stiftelsen vidtagit … samt besluta om de ingripanden som resultatet av granskningen kunnat motivera.

 

Värmlandsskola på Chalmers Cortege

Ekipage # 18: Skolan blev känd, när eleven blev bränd

bild: Samsung Mobile

Observera skolans nya logotype: lagerkransat strykjärn med texten Lündsbärg.

 

Kulturchefen vid Lundsberg har riktat öppen kritik mot skolans nuvarande styrelse:

— På lång sikt bör styrelsen ha representanter som tillför organisationen kompetens. Det gör den inte riktigt i dag.

— Man bör ha någon skolkunnig, någon mediekunnig, någon marknadsföringskunnig. Som styrelsen ser ut i dag har den inte den sammansättningen, säger hon till Dagens Nyheter.

 

Läs mer >> om Lundsbergs skola

SL

 

Annonser

Värmlandsskola på Chalmers Cortege

05 maj 2014

 

Ekipage # 18: Skolan blev känd, när eleven blev bränd

bild: Samsung Mobile

Observera skolans nya logotype: lagerkransat strykjärn med texten Lündsbärg.

 

Kulturchefen vid Lundsberg har riktat öppen kritik mot skolans nuvarande styrelse:

— På lång sikt bör styrelsen ha representanter som tillför organisationen kompetens. Det gör den inte riktigt i dag.

— Man bör ha någon skolkunnig, någon mediekunnig, någon marknadsföringskunnig. Som styrelsen ser ut i dag har den inte den sammansättningen, säger hon till Dagens Nyheter.

SL

 


Det obegripligt lärda samtalet

30 april 2014

 

De ständigt sjunkande resultaten inom svenska skolor har väckt ökat intresse. Senaste rapporten från den internationella studien PISA (Programme for International Student Assessment) omfattar läsförståelse, matematik, naturvetenskap och problemlösning.

Med egen erfarenhet som universitetslärare, lärarhandledare och gymnasielektor har naturligtvis även jag förfasats över bristen av resultat. Lokala skolrektorer och skolpolitiker, som ofta bär ansvar för avintellektualisering och kunskapsfientlighet, för att  inte rent ut säga fördumning, har utifrån sina egna varierande grader av okunskap startat desperata försök till skolutveckling.

För skolning (?) av lärare (?) har jag fått del av lokalt pedagogiskt (?) material. Frågetecknen markerar att jag vill ifrågasätta materialet som sådant, dess syfte och främst den grundläggande bildningen hos dem som skall behöva utsättas för denna ”skolning”.

img: skola

Detta är ändå inget skämt, utan stöd för utbildning av verksamma lärare vid gymnasium i Sverige. Frågorna kallas med en kort och enkel pedagogisk term för förståelsefördjupande (?).

Stöd vid samtal

— Hur menar du?
— Hur menar du när du säger att … ?
— Vad tänker du om att … ?
— Hur ser du på möjligheten att … ?
— Innebär det att … ?
— Skulle det underlätta för dig att … ?
— Det där lät intressant. Kan du beskriva lite närmare?
— Kan du hjälpa mig att förstå hur du menar med … ?
— Vad lägger du in i begreppet … ?
— Hur kommer det sig att du säger så?
— Vilka konsekvenser ser du av detta?

Jovisst, jag undrar också vad som menas. Konsekvenserna har jag emellertid ingen svårighet att inse: De ”lärare” som kan behöva sådant ”stöd”  för sina samtal med kollegor bör, särskilt med hänsyn till de unga eleverna, snarast söka sig någon annan sysselsättning.

 

SL

 


Högskolan i Gävle ligger ett halvt steg före Chalmers och Göteborgs universitet

13 juli 2012

 

Avakademisering och näringslivsmanagementisering har gett anledning till oro över vart ledningskulturen inom svenskt universitetsväsende är på väg.

Högskolan i Gävle verkar leda utvecklingen och ligga ett halvt steg före såväl Chalmers och Göteborgs universitet som en del övriga universitet, hävdar professorn i matematisk statistik vid Chalmers i bloggen Häggström hävdar.

När nuvarande rektor vid Högskolan i Gävle tillträdde så uppmanade hon ämnesföreträdarna att betrakta högskolan som en firma. Utbildningar ska ”säljas” och ”marknadsföras”, studenter ska betraktas som ”kunder”, så kallade helårsprestationer ska ”produceras” och högskolans ”varumärke” ska värnas.

Ledningen för Högskolan i Gävle kommer utifrån detta krav att säga upp samtliga anställda i ämnesgrupperna historia, statsvetenskap och litteraturvetenskap, samt flera inom ämnesgruppen för pedagogik.

Det är möjligt att dessa ämnen har så dålig ekonomi att de inte kan överleva; de ekonomiska realiteteterna är ju svåra för humaniora. Ännu har emellertid inte någon begriplig eller korrekt ekonomisk redovisning presenterats för dem som hotas av uppsägning.

 

SL

 


Utvecklingstendenser inom forskningens politik

08 april 2012

 

Öppen föreläsning med professor Sven Widmalm från
Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet

Onsdag 11 april 2012, kl. 18.00 – 19.00
Kungliga Vetenskapsakademien, Beijersalen, Lilla Frescativägen 4A, Stockholm

Föreläsningen
är kostnadsfri och öppen för allmänheten. Ingen föranmälan krävs.

bild: Linköpings universitet
Professor Sven Widmalm, Uppsala

Forskningspolitiken har under de senaste decennierna blivit mer pådrivande när det gäller att styra vetenskapen och har gått i en teknokratisk riktning. Professor Widmalms föredrag kommer utifrån historiska exempel att ge en överblick över förhållandet mellan forskning och politik och avslutas med en diskussion om dagens forskningspolitik.

Sven Widmalm var tidigare professor vid Linköpings universitet och är nu professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. Han har forskat om naturvetenskapernas historia från omkring 1700 tills idag, bland annat om astronomins, fysikens och biokemins socialhistoria.

 

[Bild: Linköpings universitet]

SL


Mot fördumningsindustri och genusvansinne

26 mars 2012

 

Tanja Bergkvist är filosofie doktor i matematik och undervisar vid Uppsala universitet och tidigare vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.

 

bild: Tanja Bergkvists Blog
Fil dr Tanja Bergkvist vid KTH

Tanja Bergkvists Blog är ett led i kampen mot fördumningsindustrin, med särskild inriktning mot genusvansinnet. Den behandlar bland mycket annat kemikalierna i vår vardag, genetik, genuskunskap, matematik och naturvetenskap.

Utöver matematikdoktor skulle Tanja Bergkvist kunna titulera sig amatörastronom, bloggare, bloggstrateg, evolutionsforskare, förändringskonsult, genetiker, genuskritiker, hjärncoach, integrationsexpert, kommunikatör, krönikör, mamma, matte-pilot, pedagog, politiskt sakkunnig, PR-konsult, provokatör. radiopratare, samhällsdebattör, språkvetare (fil kand i slaviska språk), TV-profil, utbildningsexpert, värdegrundanalytiker, whistleblower och zoolog. Eftersom hon har insett att allt bygger på matematik är hon också en framstående filosof.

Tanja Bergkvist beskriver själv sin helt normala (!) barndom och uppväxt. Som femårig lärde hon sig det kyrilliska alfabetet och att spela schack. Tre år senare – som åttaårig – lärde hon sig BASIC-programmering, gjorde teckningar på hålkort och lödde komponenter på kretskort. Inkomsterna från tidningsförsäljning gick till inköp av ett teleskop och tonårstiden till att – efter skolan – studera solfläckar och Jupiters månar och till att läsa populärvetenskapliga böcker i kosmologi.

Tanja Bergkvist och några kamrater startade Lunds gymnasieskolors Unga Forskare-förening, byggde teleskop, åkte till solförmörkelse, bjöd in folk från universitetet för att berätta om allt från kvantmekanik till digitalteknik. Hon började studera teoretisk fysik vid Lunds Universitet, men insåg att varje teoretisk fysiker också med nödvändighet måste vara matematiker, och så blev hon det …

 

[Bild: Tanja Bergkvists Blog]

SL

 


Flumskolan i nya skepnader

23 mars 2012

 

Svenska läroböcker i fysik skall skrivas om ur ett ”feministiskt perspektiv”.

Arbetet pågår som projekt och genom propagandainsatser vid skolor och lärarutbildningar, så kanske dröjer det inte länge innan vi får se ett helt nytt utbildningsmaterial i fysik.

Förhoppningen om att kunna ”locka fler kvinnor till fysikämnet” kommer i själva verket att rasera de sista resterna av utbildningsväsendet. Alla de som väljer en teknisk eller naturvetenskaplig utbildning vid ett svenskt universitet – som måste hålla internationell standard – kommer att ha sex års kunskaper i fysik att ta igen mellan gymnasiet och universitetet.

Flera lärarutbildningar använder den av Skolverket rekommenderade rapporten ”Genus och text” som handlar om jämställdhet i läromedel i fysik och tar upp frågor om manligt och kvinnligt, hur genus konstrueras symboliskt och vilka krav som kan ställas på en jämställd text.

Rapporten är skriven av en genusfrälst professor i pedagogik från Örebro universitet som nu har blivit rektor för Södertörns högskola. Det finns inte någon universitetsutbildning i fysik vid Södertörns högskola men däremot en omfattande lärarutbildning. Flera anmärkningsvärda citat ur rapporten finns i Tanja Bergkvists Blog.

Doktorn i teoretisk fysik, Sören Holst, och professorn i matematisk statistik, Olle Häggström, har undrat varför högskolan vill tillsätta en rektor med dokumenterat vetenskapsfientlig kunskapssyn.

* * * * *

I boken Välfärdsåren (Göran Hägg, 2005: sidorna 292–297) beskrivs i kapitlet Hej matematik! den antiintellektuella ideologi som styrde det pedagogiska etablissemanget under slutet av 1960-talet. I stället för demokrati genom kunskaper och lika chanser för alla skulle då skolan skapa demokrati genom ”medborgaranda”.

Den som då talade om värdet av kunskaper dömdes som fiende till demokrati och jämlikhet.

 

bild: Hägg 2005: sidan 297
Bilden illustrerar ”Sverige som pedagogiskt u-land”. (Hägg 2005: sidan 297)

Pedagogiska debattböcker med teorier som var anpassade för propaganda bland analfabeter i tredje världen styrde den pedagogiska debatten och myndighetsbesluten i Sverige.

Resultatet blev vad som sedan dess har kallats ”flumpedagogik”.
08-slangens ”flum” beskriver den känsla som haschrökarna upplever.

Den tidens pedagogiska ”utvecklingsarbete” visade redan under mitten av 1970-talet sina skadeverkningar vid intagningen till såväl gymnasier som universitet och högskolor. Åtskilliga årskullar av elever – och hela samhället – var drabbade.

Detta förflutna elände ligger nu drygt fyrtio år tillbaka i tiden, men vad pedagogerna sedan dess har ställt till med – och fortfarande orsakar – med nya kunskapsfientliga påfund och ”pedagogisk vetenskap” som täckmantel är ännu svårt att överblicka.

 

SL