Utvecklingstendenser inom forskningens politik

08 april 2012

 

Öppen föreläsning med professor Sven Widmalm från
Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet

Onsdag 11 april 2012, kl. 18.00 – 19.00
Kungliga Vetenskapsakademien, Beijersalen, Lilla Frescativägen 4A, Stockholm

Föreläsningen
är kostnadsfri och öppen för allmänheten. Ingen föranmälan krävs.

bild: Linköpings universitet
Professor Sven Widmalm, Uppsala

Forskningspolitiken har under de senaste decennierna blivit mer pådrivande när det gäller att styra vetenskapen och har gått i en teknokratisk riktning. Professor Widmalms föredrag kommer utifrån historiska exempel att ge en överblick över förhållandet mellan forskning och politik och avslutas med en diskussion om dagens forskningspolitik.

Sven Widmalm var tidigare professor vid Linköpings universitet och är nu professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. Han har forskat om naturvetenskapernas historia från omkring 1700 tills idag, bland annat om astronomins, fysikens och biokemins socialhistoria.

 

[Bild: Linköpings universitet]

SL

Annonser

Akademipris för spetsutbildning i bioteknik

21 mars 2012

 

Kungliga Vetenskapsakademien har tilldelat Mats Hansson och Mia Pontoppidan vid Katedralskolan i Uppsala årets Ingvar Lindqvistpris i kemi/biologi.

 

bild: Expressbild   bild: Bo Pontoppidan
Mats Hansson och Mia Pontoppidan

De belönas gemensamt för utvecklandet av en tvärvetenskaplig, nationell spetsutbildning i bioteknik och därigenom ha visat att kombinationen av kunskaper inom kemi, biologi och matematik gör det möjligt att förstå den moderna molekylära biologin.

Ingvar Lindqvistpriset delas ut sedan 1991 och har sitt namn efter professor Ingvar Lindqvist, som var Kungliga Vetenskapsakademiens preses under åren 1987–1991. Han tog initiativ till en rad aktiviteter som alla visar på lärarnas viktiga roll i samhället.

Priset kommer att delas ut vid Kungliga Vetenskapsakademiens högtidssammankomst lördagen den 31 mars 2012.

 

Vid Ingvar Lindqvistdagen, 29 mars 2012 presenterar årets pristagare i matematik, fysik, kemi/biologi och NO sin undervisning, en tidigare pristagare berättar om vad priset betytt för henne och två av akademiens ledamöter föreläser om aktuella vetenskapliga ämnen.

Christina Moberg, professor vid Kungliga Tekniska högskolan berättar om ”Marie Curie – personen och den tvåfaldiga Nobelpristagaren”.
Per Olof Hulth, professor vid Stockholms universitet, berättar om ”IceCube på Sydpolen söker neutriner som kosmiska budbärare

Programmet kommer att direktsändas och senare publiceras på KVATV.se.

 

Läs också om tidigare pristagare >>
Rasmus Neideman, 2011
Helena Hörvin Billsten, 2010

 

[Bilder: Expressbild och Bo Pontoppidan]

SL

 


Världens främsta universitet

08 februari 2012

 

Januariutgåvan 2012 av rankningen av världens universitet från Cybermetrics Lab i Spanien är publicerad och omfattar i år 20 372 universitet.

Sedan 2004 har ”the Ranking Web” publicerats två gånger årligen, i jauari och juli och omfattat fler än tjugotusen universitet och högskolor i hela världen. Cybermetrics Lab ingår i Spaniens största organisation för forskning CSIC – Consejo Superior de Investigaciones Científicas.

 

bild: Clipart

De sexton främsta universiteten i världen är amerikanska utifrån bedömningarna i den nya rankinglistan:
[1] Harvard University
[2] Massachusetts Institute of Technology
[3] Stanford University

Bland de femtio mest framgångsrika universiteten i världen ligger 39 i USA. De övriga är [med sin placering i världsrankingen]:
[17] University of Toronto
[20] Universidade de São Paulo, USP
[24] Swiss Federal Institute of Technology, ETH Zürich
[24] University of Cambridge
[27] University of British Columbia
[36] University of Oxford
[38] Universidad Nacional Autónoma de México
[41] Universitat Politècnica de Catalunya BarcelonaTech
[42] National Taiwan University
[42] University College London
[42] University of Tokyo

Mest framgångsrika i övriga Norden är:
[85] Norges Teknisk-Naturvitenskapelige Universitet
[102] University of Helsinki
[130] Universitetet i Oslo
[181] Danmarks Tekniske Universitet
[186] Københavns Universitet

Mest framgångsrika i Sverige är:
[145] Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, Stockholm
[156] Göteborgs universitet
[177] Uppsala universitet
[183] Lunds universitet
[218] Linköpings universitet

 

EU uppger att ökade satsningar på forskning är avgörande för att Europa ska kunna förbättra sin konkurrenskraft de närmaste åren.

Enligt nya siffror från EU har nästan alla EU-länder förbättrat sin forskningspolitik, men trots det lyckas inte Europa knappa in på forskningsledande länder som USA och Japan.

En färsk sammanställning påstås visa att Sverige ligger i topp bland annat när det gäller offentlig och privat finansiering av forskning.

Möjligen ligger Sverige i topp när det gäller finansieringen men uppenbarligen inte alls när det gäller resultaten av forskningen.

 

SL

 


Enskild fest i fina salongen

10 december 2011

 

Några av årets snillen belönas idag i Stockholn i högtidliga former under medverkan av kungligheter, regering, särskilt valda repre-sentanter för riksdag, icke särskilt valda företrädare för främmande länder samt andra betydelsefulla personer.

”Vid prisutdelningen bar drottningen en aprikosfärgad klänning i guld-brokad tillsamman med Drottning Sofias diadem, stora briljantcolliern med kläpp samt Vasaörhängena” (TT-DN.se).

 


Alfred Nobel (1833–1896)

Vi som av Nobelstiftelsen naturligtvis inte blivit prisbelönade och – liksom Jimmie Åkesson och andra – heller inte blivit inbjudna till festen kan, om vi inte heller vill delta i de virtuella televisionsfestligheterna, välja vintersportprogram i TV1 klockan 12:50–16:10; Byggfällan, USAs fulaste hem och 2 1/2 män i TV3 klockan 16:15–18:55; och Sverige i rymden, En ny Adam, Slaget vid Harzhorn, Snösvängen, De stulna barnen, Silverfynd i helvetet, Underverk i världen och Arkitektur jorden runt i Kunskapskanalen klockan 18:50–23:50.

Svensk grundforskning måste stärkas

Nobelpriset kan emellertid ge en förståelse för var i världen den mest banbrytande forskningen händer. Ju närmre landet är till kunskaps-fronten, ju mer kan grundforskningen bidra till välstånd och tillväxt. Såväl grundforskning som innovationsmotiverad forskning är avgör-ande för landets välstånd; därför är det viktigt att finna den rätta balansen mellan dem.

Det är forskare som forskar – Den enskildes kreativitet och kompetens måste därför alltid stå i centrum. Kortsiktigheten med anslagens fördelning begränsar forskarnas vilja till risktagande och minskar därför också sannolikheten för vetenskapliga genombrott.

För att motverka en intellektuell inavel bör internationellt framstående forskare rekryteras. Rörligheten i det svenska forskarsamhället är för liten; det behövs ett bättre utbyte mellan Sverige och omvärlden.

Intresset för naturvetenskap sviktar bland Sveriges skolungdomar och deras prestationer visar vid internationella jämförelser en fallande trend.

Kungliga Vetenskapsakademien vill därför att forskarutbildade lärare skall undervisa i skolan och att lektoraten skall återinrättas.

 

SL


Europe’s Energy Future

28 oktober 2011

 

Future European energy plans in view of the recent German decision to run down its nuclear power.

Open lecture with professors David MacKay, Rainer Salomaa and Ferdi Schüth

Tisdag 8 november 2011, kl. 10.00—13.15
Kungliga Vetenskapsakademien, Beijersalen, Lilla Frescativägen 4A, Stockholm

The lecture is free of charge and open to the public. Registration is required for all participants.

 

David MacKay Rainer Salomaa Ferdi Schüth

David MacKay, Rainer Salomaa and Ferdi Schüth

 

David MacKay, Professor of Natural Philosophy, University of Cambridge, was appointed as Chief Scientific Advisor to the Department of Energy and Climate Change in 2009. His role is to ensure that the Depart-ment’s policies and operations are underpinned by the best science and engineering advice available.

Sustainable Energy – without the hot air

David. MacKay´s book (2008) ”Sustainable Energy – without the hot air” is here available free online.

Rainer Salomaa, Professor of nuclear engineering, Aalto University, Helsinki, will give his views on the consequences of the Fukushima nuclear accident for Helsinki’s energy future.

Professor Ferdi Schüth, Max-Planck-Institut für Kohlenforschung, prepared the German Academy of Sciences report to the Bundes-kanzler’s Ethikkommission on the consequences of the closing of German nuclear plants.

The direct effects of the decision of the closing of German nuclear plants are that the building of coal and gas fired power stations in Germany will be escalated. This will have implications for the EU climate driven energy policy.

 

[Bilder: Respektive institut och förlag]

SL


Vanliga människor med ovanligt spännande jobb

23 september 2011

 

Hundratals arrangemang i hela Europa visar alla – inte minst barn och unga – hur intressant och spännande forskning är. Den fjärde fredagen i september är utlyst som Researchers’ Night av EU-kommissionen.

Forskarfredag 2011

 

Researchers’ Night arrangerades första gången 2005 i Europa – och på en rad orter i Sverige. De svenska arrangemangen har sedan 2006 samlats under det gemensamma namnet Forskarfredag.

Den 23 september 2011 arrangeras Forskarfredag28 orter i landet.

 

Researchers’ Night

 

[Bilder: Researchers’ Night]

SL


Slarv och fusk (?) – men världsunik vetenskap

22 september 2011

 

Suchitra Holgersson, för närvarande professor i transplantations-biologi vid Göteborgs universitet, får tillbaka sina forskningsanslag från Vetenskapsrådet.

Vetenskapsrådet har inte klarat av att sköta sitt pappersarbete. Utredningen om forskningsfusk har rivits upp och den fuskan-klagade professorn ska få sina forskningsanslag tillbaka.

 

bild: Göteborgs universitet

Professor Suchitra Holgersson

Vetenskapsrådets expertgrupp genomförde den mest omfattande utredningen av forskningsfusk i Sverige och konstaterade att professorn gjort sig skyldig till fyra fall av grov, och ett fall av mycket grov vetenskaplig oredlighet.

Jan Stålhammar är jurist och sekreterare i den expertgrupp som har utrett ärendet.

Eftersom professorn ansågs skyldig till forskningsfusk i flera fall så drogs forskningsanslaget från Vetenskapsrådet in i november 2010 och den fuskanklagade professorn begärdes avskedad.

Utlåtande avseende Vetenskapsrådets beslut att avbryta utbetalandet av forskningsanslag till Suchitra Holgersson lämnades den 10 januari 2011 från professorn i tumörimmunologi, Kristoffer Hellstrand, och professorn i farmakologi, Elias Eriksson, vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet.

I maj månad presenterade Sahlgrenska universitetssjukhuset Suchitra Holgerssons vetenskap som en världsnyhet.

Efter att teknikbloggen Farad riktat flera anmärkningar mot hur Vetenskapsrådet hanterat utredningen så meddelade rådet plötsligt i början av september att expertgruppens utredning skulle dras tillbaka. Det finns flera frågetecken om hur expertgruppen arbetat och utredningen kan därför inte betraktas som rättssäker; myndigheten Vetenskapsrådet har slarvat, inte expertgruppen.

 

Pengarna tillbaka – och allt kan fortsätta som vanligt? Men: hur behandlas svenska forskare och forskare i Sverige? Varför blir Sverige ingen världsledande forskningsnation?

Vetenskapsrådets utredning kan komma att få långt allvarligare konsekvenser för mig och mitt yrkesliv än flertalet av de straff som utdöms av svensk domstol, säger professor Suchitra Holgersson.

Göteborgsläkare rasar nu mot den behandling som kollegan Suchitra Holgersson tvingats genomlida under flera år.

I ett brev till Göteborgs universitets rektor kräver professor Ola Stenqvist ett kraftigt skadestånd till Suchitra Holgersson.
– Pam Fredman [rektorn för Göteborgs universitet] borde avsättas på direkten, säger Ola Stenqvist.

 

[Bild: Göteborgs universitet]

SL