Midsommartid i Värmland

14 juni 2016

 

IMG_5715
Bild: Nelly Lindgren

 

SL

 

Annonser

Brottsligt snokande i medier

14 juni 2016

 

Chef vid arbetsförmedlingen varnas för att ha försökt spåra mediekontakter

Efterforskning av källor är straffbart. Efterforskningsförbudet innebär att företrädare för statliga eller kommunala myndigheter inte får undersöka vem som lämnat uppgifter till medierna.

 

Chef vid Migrationsverket fälls för att ha frågat om källa

Efter en artikel om planerade flyktingboenden mejlade Migrationsverkets chef i Halmstad reportern och frågade vem som hade informerat om de tre boenden som Migrationsverket hade tittat på.

Halmstads tingsrätt kom fram till att formuleringen i mejlet visar att syftet har varit att ta reda på vem som varit källan. Chefen vid Migrationsverket döms till 40 dagsböter á 540 kronor och att betala sina rättegångskostnader.

 

Läs vidare >>

Arbetsförmedlingen varnas … . Migrationsverket fälls … . Medievarlden, 2016-06-14.

 

SL

 


Stickmyggor i Sverige

13 juni 2016

 

Det finns 49 arter av stickmyggor i Sverige, men fram tills nu har de bara haft latinska namn. Entomologen Anders Lindström vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har nu också gett tio av dem svenska namn.

 

Bild: Forskning 201606

 

Myggorna kan delas in i olika grupper beroende på sin normala hemvist och ekologi. De myggor vars larver utvecklas i smältvattenpölar på vårkanten kallas därför för tömyggor och de som utvecklas i regnvattenfyllda pölar i skogen kallas skogsmyggor.

En grupp stora myggor som uppträder tidigt på våren kallas vårmyggor. De övervintrar som fullvuxna och kommer därför fram tidigare än de myggor vars larver först måste utvecklas.

* * * * *

Sommarskogsmygga – Aedes cantans
Rödbrun höstmygga – Aedes cinereus
Skogstömygga – Aedes communis
Vinkelklomygga – Aedes excrucians
Grå tömygga – Aedes intrudens
Tidig tömygga – Aedes punctor
Vitsidig tömygga – Aedes rusticus
Vårsvämmygga – Aedes sticticus
Sommarsvämmygga – Aedes vexans
Sumpmygga – Coquillettidia richiardii

 

Läs mer >>

Stickmyggorna har fått svenska namn. Forskning, Anders Lindström, 2016-06-01.

 

SL

 


Skadad fisk i Hanöbukten

27 maj 2016

 

Gåtan bakom fiskdöden i Hanöbukten skulle sedan hösten 2015 lösas med ett omfattande svenskt naturvetenskapligt forskningsprojekt.

En mängd rapporter om sårig och skadad fisk hade under flera års tid från 2010 skickats in från yrkesfiskare i Skåne, men tidigare utredningar hade ändå inte lyckats ge något svar på mysteriet om vad som ligger bakom fiskdöden.

Havs- och vattenmyndigheten fick 2014 i uppdrag av regeringen att kontrollera Hanöbukten och så inleddes efter fem år den första och största undersökningen någonsin av området vid Hanöbukten.

Med regelbundna prover under längre tid skall såväl fiskhälsa som innehållet av miljögifter bedömas. Resultatet ska inte presenteras för regeringen förrän år 2018.

* * * * *

Trots fastställd tid för presentationen till 2018 så hade veterinärmedicinska anstalten slutfört sin del av utredningen om skadade fiskar i Hanöbukten redan 2016-02-29.

Rapporten visar inte på någon enskild orsak till de sårskador och minskade fiskbestånd som det hade larmats om. Däremot kunde fyra olika sårtyper som hade drabbat fiskarna påvisas.

Orsaken till skadorna är sannolikt multifaktoriella och kräver kompletterande undersökningar i närmiljön för att kunna utredas vidare. Skrubbornas sår och de diffusa skadorna på torsken beror sannolikt på ett samspel, eller snarare en obalans, mellan levnadsmiljön, andra organismer och fisken.

En typ av sår hade drabbat närmare 60 procent av den skadade torsken och innebär en generell inflammation med hudrodnader, fenröta och diffusa sårskador. Denna typ av skador sätts ofta i samband med obalans i fiskens miljö och i vissa fall mikroorganismer, som normalt inte orsakar sjukdom. Om fiskens slemskikt skadats av föroreningar, förändrad vattenkvalitet eller andra stressfaktorer kan dessa organismer angripa fisken.

För att komma längre krävs en regelbunden och långvarig datainsamling av olika miljöfaktorer och standardiserade provtagningar av fisk för att kunna finna samband och orsaker till fiskarnas hälsotillstånd.

Marlene Areskog har 2016 utrett tillståndet för fisken i Hanöbukten.

* * * * *

Regeringen gav i maj 2014 Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) i uppdrag att i samråd med Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och efter samråd med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Statens jordbruksverk (SJV), kartlägga omfattningen av sårskadad fisk i Hanöbukten.

I uppdraget ingick att utreda orsakerna till att skador uppkommer samt att redovisa en plan för vidare uppföljning av sjukdomstillståndet hos vilda fiskpopulationer. SVA har i samarbete med SLU tagit fram ett förslag på en sådan plan.

Rapporten Kartläggning av omfattningen av sårskadad fisk i Hanöbukten är därför indelad i två delar; den omfattar 52 sidor. Referenslistan (pp 42-43) omfattar 39 företrädesvis internationella publikationer.

Arbetet har genomförts av A-M. Andersson, G. Andersson, M. Areskog, C. Axén, S. Faxneld, A-B. Florin, T. Lang, A. Lingman, F. Ljunghager, J. Olsson, J. Qvarnström och V. Öresland. Lokala yrkesfiskare i Hanöbuktsområdet har bidragit med insamling av fisk.

Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, februari 2016

* * * * *

Resultaten av studierna skall redovisas till regeringen i februari 2018

 

Läs mer >>

Olika slags skador på fisk från Hanöbukten. SVA; Statens Veterinärmedicinska Anstalt, 2016-02-29.

”Personligen är jag ganska pessimistisk till fiskens framtid i
Hanöbukten”
. VeterinärMagazinet, Kerstin Stålbrand.

Kartläggning av omfattningen av sårskadad fisk i Hanöbukten. Redovisning av regeringsuppdrag M2014/1349 Nm.

Hanöbuktsuppdraget 2013. Hav och vatten, Uppdaterad 2016-02-01.

Nya försök men inga resultat i Hanöbukten. Svenolov Lindgren, 2015-10-31.

Hanöbukten: är det på riktigt nu då?. Svenolov Lindgren, 2015-07-26.

Kontakt med Statens Veterinärmedicinska Anstalt.

 

SL

 


Stormöte om Hanöbukten; Kristianstad, 3 juni 2016

25 maj 2016

 

En förstudie i World Maritime University:s regi, finansierad av Ålfonden, har under våren kartlagt behoven bland kustinvånare vid Hanöbukten.

Samt tittat närmare på förslag till lösningar av de problem som råder i och kring bukten.

* * * * *

Syftet med detta möte är att informera om resultaten och förmedla ett samordnat lösningsförslag, samt att vara en plattform för en givande diskussion, där olika aktörer får möjlighet att gemensamt bidra till hur förslaget ska utformas i nästa steg.

Vad säger kustinvånarna? Hur ser de olika problemen och utmaningarna ut? Vad säger andra aktörer, som företag, organisationer, myndigheter, forskare och möjliga finansiärer? På vilket sätt vill de vara en del av en resultatinriktad samverkan?

 

Läs mer >>

För mer information, ladda ner bifogad inbjudan. ECOAST / Ålakademin.

 

SL

 


Leta lax åt veterinärmedicinska anstalten

24 maj 2016

 

De senaste två somrarna har det kommit ovanligt många rapporter om död lax i svenska älvar och vattendrag. Framförallt från Torne älv och Mörrumsån.

Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, vill nu försöka kartlägga utbredningen av laxdöden och försöka finna svar på varför den uppstår.

Rapportera in sjuka fiskar

SVA har skapat en rapporteringsportal. Via den kan sportfiskare i hela Sverige och Finland rapportera in sjuka och skadade fiskar.

 

Läs mer >>

SVA utreder varför laxfiskar dör. Fiskenyheter, 2016-06-03.

Myndighet behöver allmänhetens hjälp om laxdöden. Sveriges Radio, Ekot, 2016-05-18.

SVA utreder laxdöden med hjälp av allmänheten. Sveriges Radio, P4 Norrbotten, 2016-05-18.

Därför dör laxarna. Sveriges Radio, Ekot, 2015-08-31.

Fiskdöd också i Norrland. Svenolov Lindgren, 2015-07-31.

Laxdöden skrämmer tornedalingarna. Sameradion & SVT Sápmi, 2015-07-31.

Laxdöden sprider sig, 2. Sveriges Radio, P4 Norrbotten, 2015-07-30.

Laxdöden sprider sig, 1. Sameradion & SVT Sápmi, 2015-07-30.

Laxdöd i Norrlandsälvar förbryllar. Sveriges Radio, Ekot, 2014-08-03.

Kontakt med Statens Veterinärmedicinska Anstalt.

 

SL

 


Bristande IT-kompetens inom företag och myndigheter

17 maj 2016

 

Bristen på IT-kompetens hos ledningarna i svenska företag och myndigheter börjar bli allt allvarligare. Tidigare krävdes normalt en ledning där personer med kompetens inom juridik, ekonomi och teknik ingick, vanligen med god erfarenhet av de områden som företaget eller myndigheten verkade inom.

I dag är bilden en annan. IT-systemen har gjort sitt intåg överallt. Närmare 20 procent av företagens och myndigheternas investeringar är inriktade på IT. På många håll har de dessutom blivit verksamhetskritiska, en utveckling som knappast kommer att minska. Exempel är e-handel, bank- och försäkringsverksamhet liksom avgöranden inom allt fler myndigheter.

* * * * *

Fortfarande är IT-kompetensen i ledningarna för större svenska verksamheter och myndigheter försvinnande liten. Inom flera verksamheter fattas avgörande investeringsbeslut utan någon djupare insikt om betydelsen av dessa beslut.

Den låga IT-kompetensen på ledningsnivå inom näringsliv och offentlig sektor har till viss del att göra med åldersstrukturen. Det som var receptet för framgång från sextio- till nittiotalet är kanske inte längre lika relevant.

I dag fattas beslut om hundratals miljarder i verksamhetskritiska investeringar utan någon nämnvärd kompetens inom området.

Många gånger lutar sig ledningen vid sådana beslut mot högprofilerade managementkonsulter utan erfarenhet av verksamhetsområdet.

 

Läs mer >>

”Chefer satsar miljarder på it – utan att ha koll”. NyTeknik, Tomas Qviberg, 2016-05-11.

 

SL