Världens rikedom och mångfald

14 augusti 2011

 

Ett sommarlån från biblioteket var katalogen över världens mång-fald och rikedom som handlar om naturen på alla kontinenter och i alla hav: 1001 av naturens underverk du måste se innan du dör.

Boken ger på 960 sidor en ytlig och glättad bild av naturen världen runt. Den är trevlig att läsa och bläddra i. Jag har åtminstone hunnit se alla bilderna innan jag dör.

bild: bokomslag, Tukan förlag
1001 av naturens underverk

Boken 1001 av naturens underverk du måste se innan du dör är utgiven 2010 av Tukan förlag i Göteborg. Den påminner om 1001 byggnader du måste se innan du dör som gavs ut av Bonnier fakta och som jag läste för ett par år sedan. Ursprungligen gavs den ut på engelska 2005 av Quintet Publishing i London.

Huvudredaktör för boken är producenten vid BBC:s naturhistoriska avdelning Michael Bright. Bland de tjugosju författarna finns radio- och TV-producenter, journalister, tidkriftsredaktörer, reseledare, biologer, forskare, universitetslärare och fotografer. Förordet är skrivet av generaldirektören för UNESCO, Koïchiro Matsuura.
[Bibliografiska data.] [Jämför bokhandlarnas priser på boken.]

I sju avsnitt behandlar den 960 sidor tjocka boken: 1. Nordamerika, 2. Sydamerika, 3. Europa och Mellersta östern, 4. Afrika, 5. Asien, 6. Australien och Oceanien och 7. Polarregionerna.

Platsregistret omfattar fyrtioen länder och regioner. Varje plats behandlas på en hel eller en halv sida och åtföljs i de flesta fall av en hel eller halv sida med bild. Som inledning finns geografiska data om platsen.

Svensk natur representeras av Abisko nationalpark, Lapporten, Akka, Borgafjäll, Tännforsen, Sånfjället, Njupeskär, Stockholms skärgård och Gotland. Dessa avsnitt är skrivna av den brittiske skribenten och fotografen Chris Mosey, som har tillbringat elva år i Skandinavien som korrespondent för dagstidningarna Observer, Times och Daily Mail.

Syftet med 1972 års världsarvskonvention är att identifiera och bevara de främsta av världens naturliga och kulturella miljöer. Hittills har 185 länder i olika delar av världen åtagit sig att värna världsarven både inom sitt eget territorium och i andra länder. Världsarvslistan upptar för närvarande 878 platser, varav 174 är helt och hållet naturens skapelser och 25 har såväl stora naturliga som kulturella värden.

UNESCO har särskilda program som syftar till att bevara bestämda, oersättliga delar av vårt naturarv. Skogsprogrammet har som världsarv 97 skogar (2008) som omfattar en sammanlagd yta av mer än 76 miljoner hektar; detta motsvarar drygt 13 % av alla statligt skyddade skogar i världen. I storlek varierar de från 18 hektar (Vallée de Mai, Seychellerna) till 8,8 miljoner hektar (Bajkalsjön, Ryssland).

Det marina programmet syftar till att värna den marina miljön, som nu finns upptagen med drygt 30 platser på världsarvslistan. Många ytterligare platser kommer snart att läggas till. Ostörda marina ekosystem blir alltmer sällsynta. Världens hav, sjöar och korallrev utsätts för allt allvarligare hot av många skilda slag: utfiskning, olämpliga fiskemetoder, kustexploatering och nedsmutsning. Mindre än en halv procent av världens marina miljöer har något skydd alls så snabba naturvårdsinsatser är viktigare nu än någonsin.

Listan över UNESCO:s världsarvsplatser omfattar sextionio länder. Flest världsarvsplatser har Australien, femton platser. Som exempel har USA 10, Kina 9, Brasilien 5, Canada 4, Peru 4, Spanien 4, Indien 3, Ryssland 2 och Norge 2 världsarvsplatser.

Sverige har inga världsarvsplatser. Närmast för oss är Geiranger-fjorden och Nærøyfjorden i Norge.

 

[Bild: Tukan förlag]

SL


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.