Kotula (Cotula coronopifolia) på strandängar i östra Skåne

02 november 2014

 

Inför helgen vaknade jag till att min ungdoms hemmamarker hade blivit en medial riksnyhet.

En fågelskådande professor hade längs kusten utanför Åhus och Landön påträffat kotula (Cotula coronopifolia). Nu kände han oro för att denna invasiva sydafrikanska växtart skulle hota vår biologiska mångfald och konkurrera ut den naturliga strandvegetationen.

bild: Jacob Sturm
Cotula coronopifolia, kotula
(Jacob Sturm; Deutschlands Flora in Abbildungen)

 

Kotula (Cotula coronopifolia) är en sydafrikansk korgblommig växt som redan under 1700-talet nådde Europa, troligen med barlast, och som sedan har spritt sig och naturaliserats på havsstränder i Syd- och Västeuropa.

Det första fyndet i Europa gjordes vid tyska Nordsjö-kusten redan 1739 och till Danmark kom arten 1806.

 

Ingen direkt nyhet i Sverige

Fynd av kotula i Sverige finns dokuneterde och belagda sedan 1853. I Skåne och Blekinge, samt på Öland och Gotland finns färska fynd från 1997 och framåt.

En detaljerad beskrivning av kotula, dess utbredning och spridningshistoria ges av Åke Widgren (2003) i Svensk Botanisk Tidskrift.

De sentida fynden i Skåne är uppenbara adventivfynd som kan ha sina ursprung från trädgårdsodling. Att växtplatserna i Blekinge och på Gotland skulle härstamma från odling är däremot inte troligt. Strandbiotoperna på dessa lokaler är mycket lika de miljöer vid Västeuropas kust där arten sedan länge är etablerad.

Erfarenheterna från Tyskland visar att kotula ibland kan uppträda i massförekomster, men att den också ofta är obeständig. Arten har försvunnit från flera av sina gamla lokaler. Eftersom kotula också förekommer som trädgårdsväxt kan en del av de europeiska förekomsterna vara förvildade från odling.

Växtens utseende som en knapp med lysande gul färg har på engelska gett den namnet mässingsknapp (brass buttons). I Nederländerna och Kalifornien betyder dess namn guldknapp och med det namnet saluförs den numera i Sverige som kantväxt vid trädgårdsdammar. Hultén (1971) använder namnet kråkfot, en försvenskning av det latinska artepitetet coronopifolia och som syftar på bladens utseende.

 

Hot mot vår biologiska mångfald?

Följande tankar kan sammanfattas efter Åke Widgren (2003):

Kotula har tidigare spritt sig effektivt i Syd- och Västeuropa och det är därför inte osannolikt att fler fynd kommer att göras vid Sveriges kuster. Växten har ett mycket stort antal frön och den har därför möjlighet att expandera på lokaler där den har fått fäste, om konkurrensen från annan vegetation inte är för svår. Eftersom arten också odlas som prydnadsväxt kan det också förväntas en viss framtida spridning från trädgårdar.

Om mönstret från Tyskland upprepar sig finns det också en risk – eller en möjlighet – att arten försvinner igen efter några år.

Naturligtvis är det alltid angeläget att utvecklingen på växtplatserna följs upp.

 

bild: Jymm, public domain
Cotula coronopifolia, kotula

 

Läs mer >>

Ny art hotar den biologiska mångfalden. Sveriges Radio, P4 Kristianstad; 2014-10-31.

Ny art hot mot växter i Skåne. Sveriges Radio, Vetenskap & miljö; 2014-10-31.

Åke Widgren, 2003. Kotula – guldknappar på spridning i Sverige? Svensk Botanisk Tidskrift, 97 (3-4): 130-133.

Mats Björling, 2010. Kotula, Cotula coronopifolia, ny art för Öland. Krutbrännaren 2010 (3): 71 – 73, Tidskrift för Ölands Botaniska Förening.

Kotula – en invasiv art på Öland?. Ölands Botaniska Förening, Blogg; 2012-08-25.

Christer Neideman, 2011-2013. Cotula coronopifolia; 12 bilder från Gyetorpskärret, Tosteberga och Äspet. Sländan – databas med foton av djur och växter inom Kristianstads och Bromölla kommuner.

Cotula coronopifolia. Encyclopedia of Life.

Robyn Faye Powell, 2014. A taxonomic revision of the Cotula coronopifolia-group (Asteraceae) and implications for the conservation statuses of the species. South African Journal of Botany 2014; 93:105–117.

 

Boktips >>

Hultén, E., 1971. Atlas över växternas utbredning i Norden.
(Fig. 1719. Cotula coronopifolia, kråkfot.)

Mossberg, Stenberg & Ericsson, 1992. Den nordiska floran.
(Sidan 460. Cotula coronopifolia, kotula.)

 

SL

 


2011 är skogens år

09 april 2011

 

FN har utsett 2011 till det internationella skogsåret. Under hela året kommer skogen och värdet av skog att uppmärksammas runt om i världen.

I Sverige samverkar nätverket Naturens år mellan organisationer och myndigheter som följer FN:s årliga kampanjer om naturens värden för att skapa engagemang, sprida information och öka kunskaperna om skogen.

 

logo: Internationella skogsåret

Under 2011 kommer nationer, myndigheter och organisationer världen över att visa på skogens betydelse för människans överlevnad.

Skogen är en viktig källa till förnybara råvaror, men skogsbruket har samtidigt en betydande inverkan på Sveriges biologiska mångfald – värdefulla naturskogar och andra skyddsvärda biotoper kan exem-pelvis hotas av avverkning.

Levande skogar” är ett av de 16 miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt. Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras, och kulturmiljövärden och sociala värden tas till vara.

Landsbygdsministern, Eskil Erlandsson (c), och miljöministern, Andreas Carlgren (c), ansvarar för regeringens politik för naturvård, skogsskydd och hållbart skogsbruk. Kampanjåret syftar till att främja ett hållbart brukande av skogen.

Skogen har blivit en globalt högt prioriterad politiska fråga. I Nagoya under konventionen om biologisk mångfald beslutades att avskog-ningen i världen ska halveras före år 2020; länderna ska också säkra ett långsiktigt skydd för 17 procent av landytan. I Cancún under klimat-konventionen beslutades om stöd för fattiga länder för att hindra ut-armningen av skogen.

 

logo: Tobias Flygar

Ett 30-tal organisationer och myndigheter samverkar i nätverket Naturens år. Fjärilen som symbol för Naturens år är skapad av Tobias Flygar.

Syftet med nätverket är att driva en nationell samverkan kring aktuella teman. Nätverket startades 2009 för att uppmärksamma 100-års-jubileet av Sveriges första nationalparker och naturskyddlagstiftning. Samarbetet fortsatte 2010 med biologisk mångfald som tema med anledning av FN:s internationella år för biologisk mångfald (IYB), och i år, 2011, är temat skogen med anledning av FN:s internationella skogsår.

SL