Skolinspektionen hade rätt …

25 juni 2014

 

Högsta förvaltningsdomstolens beslut 2014-06-25; mål nr 8148–8150-13

”Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar … att internatverksamheten vid Lundsbergs skola tillhör Skolinspektionens tillsynsområde och att kränkningar som där äger rum mellan skolans elever … faller in under det åtgärdsansvar som … vilar på stiftelsen.

Skolinspektionen har därmed haft behörighet att kontrollera vilka åtgärder stiftelsen vidtagit … samt besluta om de ingripanden som resultatet av granskningen kunnat motivera.

 

Värmlandsskola på Chalmers Cortege

Ekipage # 18: Skolan blev känd, när eleven blev bränd

bild: Samsung Mobile

Observera skolans nya logotype: lagerkransat strykjärn med texten Lündsbärg.

 

Kulturchefen vid Lundsberg har riktat öppen kritik mot skolans nuvarande styrelse:

— På lång sikt bör styrelsen ha representanter som tillför organisationen kompetens. Det gör den inte riktigt i dag.

— Man bör ha någon skolkunnig, någon mediekunnig, någon marknadsföringskunnig. Som styrelsen ser ut i dag har den inte den sammansättningen, säger hon till Dagens Nyheter.

 

Läs mer >> om Lundsbergs skola

SL

 

Annonser

Värmlandsskola på Chalmers Cortege

05 maj 2014

 

Ekipage # 18: Skolan blev känd, när eleven blev bränd

bild: Samsung Mobile

Observera skolans nya logotype: lagerkransat strykjärn med texten Lündsbärg.

 

Kulturchefen vid Lundsberg har riktat öppen kritik mot skolans nuvarande styrelse:

— På lång sikt bör styrelsen ha representanter som tillför organisationen kompetens. Det gör den inte riktigt i dag.

— Man bör ha någon skolkunnig, någon mediekunnig, någon marknadsföringskunnig. Som styrelsen ser ut i dag har den inte den sammansättningen, säger hon till Dagens Nyheter.

SL

 


Högskolan i Gävle ligger ett halvt steg före Chalmers och Göteborgs universitet

13 juli 2012

 

Avakademisering och näringslivsmanagementisering har gett anledning till oro över vart ledningskulturen inom svenskt universitetsväsende är på väg.

Högskolan i Gävle verkar leda utvecklingen och ligga ett halvt steg före såväl Chalmers och Göteborgs universitet som en del övriga universitet, hävdar professorn i matematisk statistik vid Chalmers i bloggen Häggström hävdar.

När nuvarande rektor vid Högskolan i Gävle tillträdde så uppmanade hon ämnesföreträdarna att betrakta högskolan som en firma. Utbildningar ska ”säljas” och ”marknadsföras”, studenter ska betraktas som ”kunder”, så kallade helårsprestationer ska ”produceras” och högskolans ”varumärke” ska värnas.

Ledningen för Högskolan i Gävle kommer utifrån detta krav att säga upp samtliga anställda i ämnesgrupperna historia, statsvetenskap och litteraturvetenskap, samt flera inom ämnesgruppen för pedagogik.

Det är möjligt att dessa ämnen har så dålig ekonomi att de inte kan överleva; de ekonomiska realiteteterna är ju svåra för humaniora. Ännu har emellertid inte någon begriplig eller korrekt ekonomisk redovisning presenterats för dem som hotas av uppsägning.

 

SL

 


Internationella året för kemi, 2011

09 februari 2011

 

Förenta Nationerna har utsett 2011 till kemins internationella år – ett år som ingår i FN:s årtionde för hållbar utveckling. Detta är en hyllning till kemiforskningens framsteg och dess bidrag till ökad livskvalitet.

Det är kemins förtjänst att européernas medellivslängd – som var 48 år vid slutet av 1800-talet – nu är runt 80 år.

Framförallt är det tre kemiska uppfinningar som har förbättrat folkhäl-san och gett människorna ett längre liv: 1. Den första är tvålen, som har gjort att människor kunnat hålla sig rena och slipper att dra runt med en massa skadliga bakterier. 2. Den andra är det klorerade vatt-net, som har gjort att vi fått vatten att dricka som är fritt från sjukdoms-alstrande mikroorganismer. 3. Den tredje är de kemiska läkemedlen, och då i första hand antibiotika.

Vi lever nu i en värld av kemi, på gott och på ont – men kanske mest på gott. Därför behövs också goda kunskaper om kemi.

Unga par sitter på uteserveringarna och pratar. Vi upptäcker i förstone ingen som helst kemi där … men det finns inget som är så fyllt av kemi som en förälskelse.

I en förälskad människas hjärna bildas ämnen som är besläktade med amfetamin, och som gör att man känner sig lycklig. Ämnet fenyletylamin associeras med känslor av eufori; ett kroppseget knark alltså.

Kroppen vänjer sig snart vid fenyletylaminet och skaffar motmedel mot ruset. Därför är förälskelsen oftast ganska kort. Även om kärleken har tagit helt slut så finns det tröst: choklad. Kakao innehåller nämligen ovanligt höga halter av fenyletylamin och liknande ämnen.

När kemin stämmer är allt möjligtVälkommen till kemiåret 2011

 

Kemi och kemisk kunskap ligger bakom många av de innovationer som sedan blir produkter i vår vardag: kläder, läkemedel och mycket annat. Om vi ska kunna hitta nya energilösningar som inte påverkar klimatet och få fram mat till jordens växande befolkning behövs kemisk kunskap.

Var med och fira Kemins år 2011 och lär dig mer om hur kemisk kunskap och forskning driver utvecklingen framåt. (Also In English)

Karlskogas egen Alfred Nobel inviger FN:s kemiår

Läs mer >>

Utställningen ”Kemi – Inga konstigheter!”Kemicentrum vid Lunds universitet vill ge nya perspektiv på vad kemi är och på ett spännande sätt förena estetik och vetenskap.

Kemins år 2011 vid Kemiska institutionen, Lunds universitet

Välkommen till Kemiåret på Chalmers, Göteborgs universitet och Universeum

Internationella kemiåret 2011 vid Institutionen för kemi, Göteborgs universitet

Kemiåret i Göteborg och västsverige

Kemiåret 2011 vid Stockholms universitet

Kemins år 2011 vid Kemiska sektionen, Uppsala universitet

Ingen ska missa kemins år i Uppsala: Förteckning över aktiviteter.

 

Molekylär gastronomi är den nya kokkonst som bygger på kunskap om biologiska, kemiska och fysikaliska processer vid matlagning. Van-ligen förknippas den med stjärnbeströdda lyxrestauranger, men den kan också utövas hemma i det egna köket.

För dem som själva vill testa den hetaste restaurangtrenden finns nu som hjälp ett startpaket för den molekylära kocken (Ny Teknik, 2 feb-ruari 2011, sidan 24).

En del av den nya kokkonsten går ut på att förändra råvarornas kon-sistens, exempelvis genom att förvandla en flytande soppa till fast form eller lägga ett tunt membran om någon fruktjuice så den kommer att likna en rå äggula.

När kemin stämmer är allt möjligt: Vad sägs om spagetti gjord av tomatsoppa, eller kaviar gjord av citronjuice?

SL


Klimathot – bubblor i vårluften

30 april 2010

 

bild: Lindgren Labs

Redan i mitten av december förra året kunde Chalmers alumniblogg berätta att Stefan Jarl arbetade med en ny film med arbetsnamnet Underkastelsen.

Stefan Edman – hedersdoktor vid Chalmers, författare och miljödebat-tör – talade om att den kommande filmen är en dokumentär om klimathotet med fokus på de gifter och kemikalier som förgiftar jordklotet och att den kan bli lika drabbande som Al Gores En obekväm sanning.

Jag ser på den genomskinliga vårhimlen och funderar på hur Edman kan få ihop ett klimathot med de gifter och kemikalier som förgiftar jordklotet. Hur kan det sambandet se ut?

De flera tusental nya, och främst syntetiska, ämnen som människorna sprider jorden runt i mark och vatten – hur kan de egentligen påverka klimatet, de globala temperaturförändringarna i atmosfären och aktivi-teterna på solens yta.

Ordet klimat verkar att nu ha fått samma värde av ospecificerad okun-nighet som miljö hade för femtio år sedan. Nästan allt kan kombineras med förstavelsen klimat- och betyder lika mycket – alltså nästan ingen-ting. Nyligen hörde jag talas om klimatskatt. Skatt på klimatet, vad kan det vara? Skatt som går rakt upp i luften?

Varför inte också beskatta vinden? De som dessutom förfular landska-pet med vindsnurror kan ju få betala extra motvindsskatt. Alla de som ler glatt och vackert får dessutom betala extra solskensskatt …!

Snart kommer himlen att fördunklas av röken från brinnande ris- och sophögar. Sköööna Maaaj …

[Bild: Lindgren Labs]

SL


Fantasikurser vid lekuniversitet

10 april 2010

 

Tidningen Studentliv (nr 1, 2010) berättar att Linnéuniversitetet i höst kommer att ge femveckorskursen Vampyrer och skräck. Under kursen skall studenterna analysera litteratur, film, konst, serietidningar och datorspel om vampyrfiktion.

– Många människor är intresserade av vampyrer och i Sverige har vi varit alldeles för rädda för att släppa fram detta, säger en kursansvarig. Det stora intresset kan bero på att människor kan identifiera sig med vampyrer och deras utanförskap.

– Nu hoppas jag att vi får in mer monster på universiteten, fortsätter hon. På svenska vill hon antagligen säga att vi skall få in fler monster?

bild: First Friday Collective

Men, hallå! Det finns dagligen horoskop i ett stort antal svenska tidningar och många människor är på samma sätt intresserade av astrologi. Skall då dessa avintellektualiserade universitet också börja ”forska” och undervisa om astrologi, bara för att många är intresserade.

Ett universitet skall inte spegla en torftig verklighet, utan utveckla och leda ett samhälle. Vilket behov har det svenska samhället av vampyro-loger och vilka försörjningsmöjligheter kommer att finnas för sådana specialister?

Nyligen publicerade både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samtidigt, med titeln Stora universitet bäst igen, den senaste rankingen av svenska universitet och högskolor från URANK 2009.

Problem och svårigheter med universitetsrankingar diskuteras av Torsten Kälvemark. Internationella rankingar som även omfattar svenska universitet har jag tidigare presenterat.

Även Karstads universitet låter liksom Linnéuniversitetet och Högskolan i Jönköping sina studenter roa sig med onaturliga fenomen och vampyrologi. Det är intressant att märka att samtliga dessa lekskolor återfinns på den nedre, lågpresterande delen av rankinglistan.

Det är bara att hoppas att svenska studenter – även under nödår och arbetslöshet i skogsbygderna – inte är så aningslösa att de låter sig lockas av enfaldig marknadsföring.

Studera mera >>
Läs om Lullull och stiliga möbler i stället för god vetenskap och titta på skrytsidan från det nya Linnéuniversitet och studera sedan presenta-tionerna från landets sex specialhögskolor
Karolinska institutet [plats 1]
Handelshögskolan i Stockholm [plats 2]
Sveriges lantbruksuniversitet [plats 3]
Chalmers tekniska högskola [plats 6]
Kungliga tekniska högskolan [plats 9]
Luleå tekniska universitet [plats 12]
och sex ”riktiga” universitet
Uppsala universitet [plats 4]
Lunds universitet [plats 5]
Göteborgs universitet [plats 7]
Linköpings universitet [plats 8]
Stockholms universitet [plats 10]
Umeå universitet [plats 11]
Rankingen från URANK 2009 visas inom parentes.

SL


Klimatförändring eller enbart kallt väder?

10 januari 2010

 

bild: Lindgren Labs

 

Redan som insnöad efter juldagarna önskade Edberg-pris-vinnaren Tommy Hammarström att klimatexperterna skulle förklara kylan. Ändå var fyra decimeter oskottad snö framför trappan och femton grader kallt inte mycket att tala om, särskilt med tanke på vad som komma skulle.

Ett officiellt köldrekord för säsongen har under natten till torsdagen 7 januari uppmätts i Västerbottenfjällen; i Hemavan var det då –40,8 grader. Sedan dess har köldrekorden på olika platser slagits, det ena efter det andra: utanför Tärnaby, uppmättes –44 grader. Den stränga kylan blev orsaken till att skidliftarna stod stilla. I dalen var det omkring –38 men uppe på fjället var det något varmare, bara runt 20 minusgrader.
 
Vinterkylan drabbade inte bara fjällvärlden, nerkylningen var plötsligt global. Hela Europa fick problem med elektricitet och trafik, både på marken och i luften. Från Storbritannien, Frankrike, Danmark och Ungern rapporterades att snön orsakat stora trafikproblem. Flygplatser stängdes och insnöade bilister behövde hjälp på motorvägarna. I Holland fanns det plötsligt skridskois men i Italien blev det översvämningar efter stora mängder regn.

Också i Amerika blev vintern bister. I sydstaterna snöade det och i subtropiska Florida var det den kallaste dagen på 112 år.

För vissa företag blev isvintern välkommen och bra för arbete och försäljning: På verkstäderna arbetas det med att värma upp frusna fordon: bilar som inte startar eller bilar med fastfrusna dörrar som inte går att öppna. Isskrapor, kupévärmare och sladdar till motorvärmare säljs i mängder, men framför allt bilbatterier. Ved, pellets och värmeloggs går åt, liksom värmefläktar, snöskyfflar, snöslungor, vinterkängor och sparkar. Sport- och fritidsbutikerna får bidra med pulkor, skidpaket och vinterkläder. Klimatet erbjuder affärsmöjligheter som aldrig tidigare skådats.

Är nu detta extremt kalla väder som en stor del av norra halvklotet har drabbats av vid årsskiftet början av en trend eller enbart något tillfälligt?

Det globala klimatet har envist vägrat att bli varmare sedan sekelskiftet och följer heller inte det scenario som International Panel on Climate Change, IPCC påstår. Tron på det allt varmare klimatet – Global Warming – grundas enbart på teori och modeller. En avgörande faktor i dessa är det påstådda sambandet mellan klimatet och mängden koldioxid i atmosfären. Medan människan förbrukar fossila bränslen så ökar koncentrationen av koldioxid i luften och därför skulle också temperaturen framöver stiga.

Kanske har forskarna inom IPCC haft fel eller rentav ljugit eftersom det nu blivit så kallt? I den under hösten utkomna boken ”Global nedkylning” beskrivs klimatförändringar genom tiderna.

Till och med världsnaturfondens (WWF) kampanj för isbjörnen verkar fel i tid och rum, åtminstone för dem som inte önskar att arten skall spridas till Sverige. Kanske vore det lämpligare att nu agitera för andra hotade djurarter. Varför inte börja med vargen?

En lösning för att minska den globala uppvärmningen – om den finns – skulle vara att minska halten koldioxid i atmosfären. En idé kan då vara att stänga in koldioxiden i bergarter i havsbotten innan den sprids ut i atmosfären; sådana försök har gjorts såväl i USA som på andra ställen. Nyligen har sådana studier presenterats av Columbia-universitet i New York. Tidigare försök har visat att koldioxiden genomgår kemiska reaktioner som slutligen förvandlar den till fasta ämnen som liknar kalksten.

En grupp Chalmers-studenter i Göteborg försöker lösa problemet på sitt eget sätt.

Isvinterns helgledigheter är över. Nu är det dags för kvalificerade meteorologer och naturvetare – och då menar jag kvalificerad expertis – att arbeta med väder- och klimatfrågorna och med stort allvar studera om vi har en begynnande nerisning, en global nerkylning eller en global uppvärmning. Ännu finns det i denna fråga absolut inget att göra för politiker, amatörer och reklammakare.

Alla tillönskas en klimatgod klimatfortsättning på klimatåret 2010.

 

SL