Från skolans bakgårdar

25 september 2014

 

Varannan lärare i gymnasieskolan och var tredje lärare i grundskolan saknar behörighet i sina undervisningsämnen, visar färsk statistik från Skolverket.

Bristen på behöriga lärare i skolorna har varit väl känd sedan länge. Ändå är det först nu som Skolverket vågar redovisa en detaljerad bild av lärares behörighet.

 

bild: skola

 

Tidigare har det endast visats siffror om hur stor andel av lärarna som har en lärarexamen. Antalet utkvitterade lärarlegitimationer visar emellertid ingenting om vilket antal lärare som är verksamma i skolorna.

Kanske har den allmänna debatten om PISA och insikten om skolans förfall påskyndat hanteringen.

Fyra av tio legitimerade lärare jobbar inte längre inom skolan överhuvudtaget, visar Skolverkets nya rapport.

Nu brådskar det med en nationell handlingsplan för läraryrket, säger Skolverkets generaldirektör i sitt pressmeddelande idag.

Svensk skola står och faller med tillgången på kompetenta lärare, har generaldirektören plötsligt insett.

I en avslöjande, intressant och färsk intervju med generaldirektören beskrivs läreriet som ett ”framtidsyrke”.

Fråga som exempel de fyra av tio legitimerade lärare som valt att inte längre jobba inom skolan överhuvudtaget, eller dem som fortfarande står ut

Om den tänkta handlingsplanen säger generaldirektören att de redan skulle ha haft en sådan om hon bara visste hur den skulle se ut.

Lägg märke till att intervjun är fri att sprida, men att kommentarer har inaktiverats för videoklippet.

 

Läs mer >>

Amatörer och dilettanter i skolans värld. Lindgren Labs, 2014-08-30.

Kommunerna har varit dåliga arbetsgivare. Sveriges Radio, 2014-09-25.

Nya siffrorna skakar Skolsverige. Svenska Dagbladet, 2014-09-25.

Nya katastrofsiffror – många lärare saknar behörighet. Dagens Nyheter, 2014-09-25.

 

SL

 

Annonser

Amatörer och dilettanter i skolans värld

30 augusti 2014

 

Utbildningsministern lägger en del av skulden för kunskapstappet i skolorna på de kommunala skolpolitkerna.

– Skolan har lämnats över till amatörer som nu leder den i 290 kommuner i Sverige. De är amatörer, de är inte proffs på detta, sade Jan Björklund.

Som utbildningsminister borde han veta.

Folkpartiledaren Jan Björklund vill att staten ska ta över skolan så att de kommunala skolpolitikerna förlorar inflytande.

 

bild: skola

 

Arbetsgivare och fack är oroliga för vad politikernas löften om höjda lärarlöner kan få för konsekvenser.

I valrörelsen har partierna bjudit över varandra med höjda lärarlöner. Regeringspartierna vill ge mer pengar till särskilt skickliga lärare, Socialdemokraterna har lovat 2,5 miljarder kronor till höjda lärarlöner och Miljöpartiet 3,75 miljarder.

I Sverige ska arbetsmarknadens parter bestämma lönerna. LO vill inte att staten alls lägger sig i hur löner sätts, och arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv delar LO:s oro.

Vad kommer politikernas pengar till lärarlöner att få för konsekvenser?

* * * * *

Moderaterna vill med hjälp av statliga medel – om de hamnar i regeringsposition – införa åtta tusen nya karriärtjänster för lärare i landet med en löneökning på mellan fem tusen och tio tusen kronor i månaden.

För Värmlands del skulle det innebära 180 nya karriärtjänster för lärare.

* * * * *

Både Socialdemokraterna och Alliansen vill minska storleken på klasserna i lågstadiet. Ändå kan mindre klasser göra att eleverna lär sig sämre än i en stor klass, eftersom vi inte kan se bort från hur viktiga kvalificerade lärare är för elevernas kunskaper.

Ska vi ha mindre klasser så går det åt fler lärare

Lärarens yrkesskicklighet är viktigast för en god undervisning. I en välkänd studie från USA satsades på mindre klasser: fler lärare anställdes, framför allt i socioekonomiskt svaga områden. Eftersom de nyanställda lärarna var mindre erfarna gav satsningen ändå ingen effekt på elevernas kunskaper.

De minskningar av klasserna som både Socialdemokraterna och Alliansen vill göra kommer att kräva tusentals nya lärare.

Redan idag saknas behöriga lärare på många skolor.

 

SL

 


Skolinspektionen hade rätt …

25 juni 2014

 

Högsta förvaltningsdomstolens beslut 2014-06-25; mål nr 8148–8150-13

”Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar … att internatverksamheten vid Lundsbergs skola tillhör Skolinspektionens tillsynsområde och att kränkningar som där äger rum mellan skolans elever … faller in under det åtgärdsansvar som … vilar på stiftelsen.

Skolinspektionen har därmed haft behörighet att kontrollera vilka åtgärder stiftelsen vidtagit … samt besluta om de ingripanden som resultatet av granskningen kunnat motivera.

 

Värmlandsskola på Chalmers Cortege

Ekipage # 18: Skolan blev känd, när eleven blev bränd

bild: Samsung Mobile

Observera skolans nya logotype: lagerkransat strykjärn med texten Lündsbärg.

 

Kulturchefen vid Lundsberg har riktat öppen kritik mot skolans nuvarande styrelse:

— På lång sikt bör styrelsen ha representanter som tillför organisationen kompetens. Det gör den inte riktigt i dag.

— Man bör ha någon skolkunnig, någon mediekunnig, någon marknadsföringskunnig. Som styrelsen ser ut i dag har den inte den sammansättningen, säger hon till Dagens Nyheter.

 

Läs mer >> om Lundsbergs skola

SL

 


Usel svensk skola

12 juni 2014

 

Lärare som är öppet kritiska i skolan riskerar att straffas med utfrysning eller omplacering.

– Demokratin i skolan fungerar inte. För mig är det rena rama diktaturen, när jag inte får ifrågasätta, säger en lärare till
Sveriges Radio.

Rektorerna har fått alltför mycken makt. Många lärare vågar inte ens säga ifrån, när de tycker att något är fel, för att inte bli utfryst av rektor och arbetslag och för att inte få en stämpel som ”jobbig”. Det händer också att kollegor ”tjallar” och därmed kan inspirera rektorer till trakasserier.

– Det är väldigt tyst i lärarrummet i skolan. Så fort någon ifrågasätter någonting så betraktas det som att han inte vill samarbeta. Man känner sig utanför.

img: skola
Vilsenhet, inkompetens och kunskapsförakt

Flera lärare är rädda för repressalier och upplever att de straffas för att de har varit öppet kritiska; de vill inte att deras namn ska komma ut. Bland kommentarerna skriver anonyma läsare på nätet bland annat:

— Den individuella lönesättningen som görs vid årliga samtal med rektorn är ett verktyg med vilket rektorer kan trycka ner sin personal.

— Förr var en rektor alltid en välutbildad akademiker samt oftast den mest erfarna och respekterade läraren. Idag är rektorer politiskt tillsatta, ofta lågutbildade och utan egen undervisningserfarenhet, men lojala mot kommunens ekonomiska mål.

— Rektorerna får sina tjänster genom lojalitet med makten och inte för sin arbetsledande och pedagogiska kompetens. Rektorn blir den politiska maktens förlängda arm in i skolvärlden och genomför de direktiv som politikerna pekar ut.

— Eftersom politiker ser skolan främst som ett kostnadsställe i den kommunala budgeten, och ibland som ett verktyg för att genomföra samhällsförändringar, så får rektorerna uppdragen att effektuera politikernas krav på besparingar, omorganisationer, omprioriteringar, projektarbeten vid sidan om kärnverksamheten och annat.

— Rektorerna är inte sällan förskolelärare i botten och väljer att vara lojala med makten, antingen på grund av sin inkompetens eller av karriärskäl, oavsett om direktiven gynnar eller missgynnar skolans kärnverksamhet.

— Detta är en av de största orsakerna till lärarnas låga status och till skolans fiasko.

— Lärarkåren har inget att säga till om, de få kompetenta lärare som finns kvar skärmar i stället av sig och fokuserar på sina elever. De deltar inte i ”skolans förändringsarbete” eller andra av rektorernas poänggivande aktiviteter. Till sist blir de betraktade som bakåtsträvare med samarbetssvårigheter.

— Lärarnas båda fackliga organisationer har missat problemet: vilka styr skolan, på vilka grunder och mot vilka mål.

— Dessa rektorer kan producera tonvis med floskler om ”bästa skola”, ”allas lika värde” och liknande, men deras kunskapsförakt lyser ändå igenom.

Skolan i Sverige idag är ett resultat av decenniers kunskapsförakt i kombination med politisk påverkan av utbildningsvärlden.

 

Läs också >>
Det obegripligt lärda samtalet, 2014-04-30

 

SL