Beijerstiftelsens lärarpris 2016

02 mars 2016

 

Kungliga Vetenskapsakademien har beslutat utdela Beijerstiftelsens lärarpris till Ingvars Lindqvists minne år 2016 i kemi och biologi till lektor Magnus Ehinger vid Polhemskolan i Lund.

 

bild: KVA
Lektor Magnus Ehinger

 

Varje år delar Vetenskapsakademien ut fyra priser till lärare som genom entusiasm, nya idéer och engagerande arbete väcker elevers intresse för matematik, fysik, kemi, biologi, naturkunskap och NO. 

Beijerstiftelsens lärarpris till Ingvar Lindqvists minne finansieras av Kjell och Märta Beijers Stiftelse. Priset har fått sitt namn efter akademiens tidigare preses Ingvar Lindqvist.

* * * * *

Ingvar Lindqvist (1921–1991) var ledamot av Vetenskapsakademiens fjärde klass; kemi. Han disputerade i Uppsala 1950 på en avhandling om isopolymolybdaters uppbyggnad. Under sin tid som docent vid Uppsala universitet fortsatte han inom andra områden av komplexkemin, framför allt studerade han och hans stora grupp unga forskare additions-föreningar mellan donatorer och acceptorer av elektronpar.

År 1962 utnämndes Ingvar Lindqvist till professor i kemi vid dåvarande Lantbrukshögskolan i Uppsala och hade utomordentligt stor betydelse som nydanare inom både forskning och utbildning vid Ultuna. Som huvudsekreterare vid det naturvetenskapliga forskningsrådet tog han en lång rad initiativ, som blivit av stor betydelse för svensk forskning.

Också utanför Sverige blev Ingvar Lindqvist ett högt aktat namn, inte minst för att han gärna spred sina erfarenheter av vad internationell utvärdering av forskningskvalitet innebär.

Under tiden 1987–91 var han akademiens preses och en mycket initiativrik företrädare för akademien. Han tog flera initiativ till akademiaktiviteter med syfte att visa lärarnas viktiga roll i samhället.

 

Läs mer >>

Beijerstiftelsens lärarpris 2016. Kungliga Vetenskapsakademien.

Tidigare pristagare. Kungliga Vetenskapsakademien.

 

SL

 

Annonser

Utvecklingstendenser inom forskningens politik

08 april 2012

 

Öppen föreläsning med professor Sven Widmalm från
Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet

Onsdag 11 april 2012, kl. 18.00 – 19.00
Kungliga Vetenskapsakademien, Beijersalen, Lilla Frescativägen 4A, Stockholm

Föreläsningen
är kostnadsfri och öppen för allmänheten. Ingen föranmälan krävs.

bild: Linköpings universitet
Professor Sven Widmalm, Uppsala

Forskningspolitiken har under de senaste decennierna blivit mer pådrivande när det gäller att styra vetenskapen och har gått i en teknokratisk riktning. Professor Widmalms föredrag kommer utifrån historiska exempel att ge en överblick över förhållandet mellan forskning och politik och avslutas med en diskussion om dagens forskningspolitik.

Sven Widmalm var tidigare professor vid Linköpings universitet och är nu professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. Han har forskat om naturvetenskapernas historia från omkring 1700 tills idag, bland annat om astronomins, fysikens och biokemins socialhistoria.

 

[Bild: Linköpings universitet]

SL


Akademipris för spetsutbildning i bioteknik

21 mars 2012

 

Kungliga Vetenskapsakademien har tilldelat Mats Hansson och Mia Pontoppidan vid Katedralskolan i Uppsala årets Ingvar Lindqvistpris i kemi/biologi.

 

bild: Expressbild   bild: Bo Pontoppidan
Mats Hansson och Mia Pontoppidan

De belönas gemensamt för utvecklandet av en tvärvetenskaplig, nationell spetsutbildning i bioteknik och därigenom ha visat att kombinationen av kunskaper inom kemi, biologi och matematik gör det möjligt att förstå den moderna molekylära biologin.

Ingvar Lindqvistpriset delas ut sedan 1991 och har sitt namn efter professor Ingvar Lindqvist, som var Kungliga Vetenskapsakademiens preses under åren 1987–1991. Han tog initiativ till en rad aktiviteter som alla visar på lärarnas viktiga roll i samhället.

Priset kommer att delas ut vid Kungliga Vetenskapsakademiens högtidssammankomst lördagen den 31 mars 2012.

 

Vid Ingvar Lindqvistdagen, 29 mars 2012 presenterar årets pristagare i matematik, fysik, kemi/biologi och NO sin undervisning, en tidigare pristagare berättar om vad priset betytt för henne och två av akademiens ledamöter föreläser om aktuella vetenskapliga ämnen.

Christina Moberg, professor vid Kungliga Tekniska högskolan berättar om ”Marie Curie – personen och den tvåfaldiga Nobelpristagaren”.
Per Olof Hulth, professor vid Stockholms universitet, berättar om ”IceCube på Sydpolen söker neutriner som kosmiska budbärare

Programmet kommer att direktsändas och senare publiceras på KVATV.se.

 

Läs också om tidigare pristagare >>
Rasmus Neideman, 2011
Helena Hörvin Billsten, 2010

 

[Bilder: Expressbild och Bo Pontoppidan]

SL

 


Solen: från kärnfusion till klimatförändring

06 februari 2012

 

bild: Kaj Lindgren

 

The Sun: From Nuclear Fusion to Climate Change

Öppen föreläsning med professor Roger-Maurice Bonnet, ISSI, Bern, Schweiz, och CNRS, Frankrike

Tisdag 15 februari 2012, kl. 18.00 – 19.00

Kungliga Vetenskapsakademien, Beijersalen, Lilla Frescativägen 4A, Stockholm

Föreläsningen är kostnadsfri och öppen för allmänheten. Ingen föranmälan krävs.

bild: KVA/Guy Lebègue
Professor Roger-Maurice Bonnet

 

Space techniques have allowed a continuous Survey of the Sun, its total and spectral irradiance as well as its magnetic activity. We now know where inside the Sun does solar variability finds its sources. The solar sunspot cycle is observed since Galileo back in 1610, but only now are we able to accurately quantify and monitor its effects on the Earth, in particular its climate.

Forecasting climate evolution and assessing anthropogenic forcing on it require a continuous monitoring of solar activity: the total and spectral irradiance and all effects associated with the Sun’s magnetic field, what is called ”space weather”.

Professor Roger-Maurice Bonnet is a solar physicist, director of research at Centre national de la recherche scientifique, France, and since 2003 Executive Director of International Space Science Institute in Bern. He is a foreign member of the Royal Swedish Academy of Sciences.

Professor Bonnet has written more than 150 scientific articles and books, among which ”Surviving 1000 Centuries. Can we do it?”.

 

[Bilder: Kaj Lindgren & KVA/Guy Lebègue ]

SL


Enskild fest i fina salongen

10 december 2011

 

Några av årets snillen belönas idag i Stockholn i högtidliga former under medverkan av kungligheter, regering, särskilt valda repre-sentanter för riksdag, icke särskilt valda företrädare för främmande länder samt andra betydelsefulla personer.

”Vid prisutdelningen bar drottningen en aprikosfärgad klänning i guld-brokad tillsamman med Drottning Sofias diadem, stora briljantcolliern med kläpp samt Vasaörhängena” (TT-DN.se).

 


Alfred Nobel (1833–1896)

Vi som av Nobelstiftelsen naturligtvis inte blivit prisbelönade och – liksom Jimmie Åkesson och andra – heller inte blivit inbjudna till festen kan, om vi inte heller vill delta i de virtuella televisionsfestligheterna, välja vintersportprogram i TV1 klockan 12:50–16:10; Byggfällan, USAs fulaste hem och 2 1/2 män i TV3 klockan 16:15–18:55; och Sverige i rymden, En ny Adam, Slaget vid Harzhorn, Snösvängen, De stulna barnen, Silverfynd i helvetet, Underverk i världen och Arkitektur jorden runt i Kunskapskanalen klockan 18:50–23:50.

Svensk grundforskning måste stärkas

Nobelpriset kan emellertid ge en förståelse för var i världen den mest banbrytande forskningen händer. Ju närmre landet är till kunskaps-fronten, ju mer kan grundforskningen bidra till välstånd och tillväxt. Såväl grundforskning som innovationsmotiverad forskning är avgör-ande för landets välstånd; därför är det viktigt att finna den rätta balansen mellan dem.

Det är forskare som forskar – Den enskildes kreativitet och kompetens måste därför alltid stå i centrum. Kortsiktigheten med anslagens fördelning begränsar forskarnas vilja till risktagande och minskar därför också sannolikheten för vetenskapliga genombrott.

För att motverka en intellektuell inavel bör internationellt framstående forskare rekryteras. Rörligheten i det svenska forskarsamhället är för liten; det behövs ett bättre utbyte mellan Sverige och omvärlden.

Intresset för naturvetenskap sviktar bland Sveriges skolungdomar och deras prestationer visar vid internationella jämförelser en fallande trend.

Kungliga Vetenskapsakademien vill därför att forskarutbildade lärare skall undervisa i skolan och att lektoraten skall återinrättas.

 

SL


Europe’s Energy Future

28 oktober 2011

 

Future European energy plans in view of the recent German decision to run down its nuclear power.

Open lecture with professors David MacKay, Rainer Salomaa and Ferdi Schüth

Tisdag 8 november 2011, kl. 10.00—13.15
Kungliga Vetenskapsakademien, Beijersalen, Lilla Frescativägen 4A, Stockholm

The lecture is free of charge and open to the public. Registration is required for all participants.

 

David MacKay Rainer Salomaa Ferdi Schüth

David MacKay, Rainer Salomaa and Ferdi Schüth

 

David MacKay, Professor of Natural Philosophy, University of Cambridge, was appointed as Chief Scientific Advisor to the Department of Energy and Climate Change in 2009. His role is to ensure that the Depart-ment’s policies and operations are underpinned by the best science and engineering advice available.

Sustainable Energy – without the hot air

David. MacKay´s book (2008) ”Sustainable Energy – without the hot air” is here available free online.

Rainer Salomaa, Professor of nuclear engineering, Aalto University, Helsinki, will give his views on the consequences of the Fukushima nuclear accident for Helsinki’s energy future.

Professor Ferdi Schüth, Max-Planck-Institut für Kohlenforschung, prepared the German Academy of Sciences report to the Bundes-kanzler’s Ethikkommission on the consequences of the closing of German nuclear plants.

The direct effects of the decision of the closing of German nuclear plants are that the building of coal and gas fired power stations in Germany will be escalated. This will have implications for the EU climate driven energy policy.

 

[Bilder: Respektive institut och förlag]

SL


Förändringar i den svenska fågelfaunan

09 september 2011

 

Seminarium vid vetenskapsakademien till minne av professor Ingrid Sandahl:

Förändringar i fågelfaunan i Sverige under de senaste decennierna – mönster och orsaker

 

bild: Torbjörn Lövgren
Ingrid Sandahl, 1949–2011

Onsdag 21 september 2011, klockan 13.15—16.30
Kungl. Vetenskapsakademien, Beijersalen, Lilla Frescativägen 4A, Stockholm

Ingrid Sandahl (1949–2011) var sedan 1999 professor i rymdfysik vid Institutet för rymdfysik i Kiruna.

Ingrid Sandahl var intresserad av natur och friluftsliv och var aktiv bland scouter, idrottare och fågelskådare. Hon var föreståndare för Haparanda Sandskär fågelstation och trivdes med att bo i Kiruna, nära fjäll, skog och vatten. Norrskenet beskriver Ingrid Sandahl 1998 i boken ”Budbärare från rymden”.

I sitt arbete framhöll Ingrid Sandahl ofta betydelsen av biologisk mångfald och hur denna endast kan behållas med ett varsamt utnyttjande av mark och skog. Detta bottnade i hennes stora fågelintresse. Vetenskapsakademien vill hedra Ingrid Sandahls breda forskningsarbete genom att samla flera kolleger till detta seminarium.

Medverkande
Johan Elmberg: Skogsbrukets påverkan på fågelsamhällena.
Sönke Eggers: Talltitans och lavskrikans krav på skogsbruket.
Stefan Bleckert: Monitoring av skogens fåglar på landskapsnivå – effekt 20.
Krister Mild: Varför vet vi så lite om orsakerna bakom fåglarnas populationssvängningar? – och behöver vi alltid försöka åtgärda populationsminskningar?
Susanne Åkesson: Fågelflyttning i tid och rum: om silvertärnor och andra långflyttare.

[Bild: Torbjörn Lövgren]

SL