Vägval för svensk forskning

28 oktober 2015

 

Nu i höst kom en budgetproposition som helt ändrar förutsättningarna från den förra regeringens alltjämt gällande forskningsproposition.

Här införs nu en helt ny fördelningsmodell. Omfördelningar i medelstilldelningen för forskning och utbildning på forskarnivå görs nu från forskningsuniversiteten till de fyra nya universiteten och till högskolorna.

I den mån samma politik också kommer att prägla kommande forskningsproposition är det i praktiken en tydlig kursändring för svensk forskning,

Förutsättningen för aktuell forskningspolitik är att medlen nu tycks mer begränsade än på länge. Regeringen talar om kvalitet och excellens, och vill satsa på att Sverige ska nå forskningens världselit.

Samtidigt vill man helt tydligt satsa på regionalpolitiken, och sprida forskningsresurserna över landet. Dessa mål är dessvärre inte kompatibla givet begränsade resurser, och det måste sägas.

Det är vid forskningsuniversiteten som de riktigt starka miljöer kan byggas som förmår attrahera de allra främsta forskarna från den internationella forskningsarenan. Det är också dessa universitet som har ansvaret för att bygga upp och förvaltat forskningens infrastrukturer, till förmån för forskningen i hela landet.

Regionalpolitik leder dessvärre inte till forskningens världselit.

Astrid Söderbergh Widding, rektor

 

Läs mer >>

Universitetsnytt, Stockholms universitets personaltidning, nr 5, sidan 2, 2015.

 

SL

 

Annonser

DNA-dagen och den ullhåriga mammuten

24 april 2015

 

DNADay2004

Internationella DNA-dagen firas den 25 april.

Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet och Stockholms universitet har nu kartlagt den ullhåriga mammutens fullständiga arvsmassa.

Resultaten visar bland annat att innan den sista mammuten dog så hade arten redan förlorat en avsevärd mängd genetisk variation.

* * * * *

Läs mer >>

Mammutens arvsmassa kartlagd. Stockholms universitet, 2015-04-24.


Mammutens arvsmassa kartlagd
. YouTube [Stockholms universitet] 2015-04-24.

Complete Genomes Reveal Signatures of Demographic and Genetic Declines in the Woolly Mammoth. Palkopoulou, E., Mallick, S., Skoglund, P., Enk, J., Rohland, N., Li, H., Omrak, A., Vartanyan, S., Poinar, H., Götherström, A., Reich, D. & Dalén, L. — Current Biology: Published online: April 23, 2015

Mammutstäppen. Vi har legat under samma is. Världsarv i samverkan 63°N. Höga Kusten – Kvarkens Skärgård.

* * * * *

DNA 50 år: 1953—2003. Svenolov Lindgren, 2009-08-16.

DNA Day is a holiday celebrated on April 25. It commemorates the day in 1953 when James Watson, Francis Crick, Maurice Wilkins, Rosalind Franklin and colleagues published papers in the journal Nature on the structure of DNA. Wikipedia, 2015-04-15.


DNA Day, April 25, 2015
. National Human Genome Research Institute.

 

SL

 


e-Vetenskap som ett nytt kunskapsfält

22 oktober 2014

 

Många forskare hanterar idag kopiösa datamängder och har därmed lagt grunden för ett helt nytt kunskapsfält: e-vetenskapen.

— Nu kan vi studera data så som vi förr studerade naturen, menar Erwin Laure, professor i datavetenskap vid Kungliga tekniska högskolan, KTH i Stockholm.

bild: Free Digital Photos

 

För att e-vetenskapen ska leva upp till sin fulla potential krävs en utveckling av både datorer och människor. Datorerna måste bli snabbare och mer effektiva och forskarna mer flexibla.

I Sverige har vi varit ganska sena med att satsa på det här fältet, men har nu snabbt kommit ikapp andra länder.

– Med tanke på hur litet Sverige är har vi en bra datorinfrastruktur, och är idag en av världens ledande nationer inom e-vetenskap, menar professor Erwin Laure.

År 2010 utsågs e-vetenskap till ett av 20 strategiska forskningsområden i Sverige. Då bildades samarbetena SERC, Swedish e-Science Research Centre mellan Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Karolinska institutet och universiteten i Stockholm och Linköping, och Essence, e-Science Collaboration mellan universiteten i Uppsala, Umeå och Lund.

 

Erwin Laure är professor i datavetenskap vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm och chef för dess superdatorcentrum. Han kallar e-vetenskapen för ett paradigmskifte eller åtminstone ”ett kompletterande paradigm”.

Naturvetenskapens utveckling beskriver professor Laure i fyra steg, där det senaste steget är e-vetenskapen.

Data används visserligen fortfarande för att testa teorier, men forskarna kan nu också utforska data förutsättningslöst och leta efter mönster.

– Vi går mot ett mer datacentrerat arbetssätt där data har förvandlats till en egen enhet, ett redskap i sig självt. Vi studerar data på samma sätt som vi för århundraden sedan studerade naturen, och bildar teorier utifrån det vi ser, säger Erwin Laure.

 

Läs mer >>

Tidningen Curie om e-vetenskap:

Artikel # 1 (4)
Flodvåg av data ger nytt kunskapsfält; Vetenskapsrådets tidning Curie, 2014-10-01.

Artikel # 2 (4)
Elixir förenar big data; Vetenskapsrådets tidning Curie, 2014-10-09.

När olika länder har olika regler och system för big data försvåras internationell forskning. Forskningsinfrastrukturen Elixir vill hjälpa Europas forskare att lösa problemen.

Artikel # 3 (4)
Forskare oroliga för biobanksregler; Vetenskapsrådets tidning Curie, 2014-10-13.

Allt fler och större biobanker byggs för medicinsk big data-forskning.
– Big data handlar väsentligen om att samla stora mängder information från olika källor och strukturera den så att det blir möjligt att forska på den, säger Gilean McVean. Han är professor i statistisk genetik och leder Big Data Institute vid universitetet i Oxford. Där arbetar de med data från tre forskningsområden: genomgick, infektionssjukdomar och folkhälsa.

Artikel # 4 (4)
Inte irrationellt att oroa sig för big data; Vetenskapsrådets tidning Curie, 2014-10-20.

Big data-forskare ska inte överdriva e-vetenskapens möjligheter och de bör respektera allmänhetens oro. Då byggs förtroende med tiden, menar filosofiprofessor Christian Munthe.

 

Sveriges snabbaste superdator till KTH. Pressmeddelande från KTH, 2014-06-11.

Digital explosion kräver infrastruktur; Vetenskapsrådets tidning Curie, 2013-05-08

 

Bild: Free Digital Photos

 

SL

 


Världens 100 främsta universitet 2014

23 september 2014

 

Academic Ranking of World Universities, som nyligen har publicerats av Shanghai Jiao Tong University i Kina, har högt anseende och anses vara en av de viktigaste internationella rankningarna.

Shanghai Jiao Tong-universitetet är ett av Kinas mest ansedda lärosäten, med drygt 30 000 studenter. 1200 av världens universitet är där granskade och 500 är rangordnade i den årliga rapporten.

 

bild: universitet

Främst i Sverige

Plats 47 Karolinska institutet, Stockholm

Plats 61 Uppsala universitet

Plats 79 Stockholms universitet

 

Främst i Norden

Plats 40 Universitetet i Köpenhamn

Plats 69 Universitetet i Oslo

Plats 73 Universitetet i Helsingfors

Plats 74 Universitetet i Århus

 

Främst i världen

Plats 1 Harvard University, USA

Plats 2 Stanford University, USA

Plats 3 Massachusetts Institute of Technology (MIT), USA

Plats 4 University of California, Berkeley, USA

Plats 5 University of Cambridge, Storbritannien

Plats 6 Princeton University, USA

Plats 7 California Institute of Technology (Caltech), USA

Plats 8 Columbia University, USA

Plats 9 University of Chicago, USA

Plats 10 University of Oxford, Storbritannien

 

Av världens 40 främsta universitet kommer

– 28 från USA

– 5 från Storbritannien

– 1 från Schweiz

– 2 från Japan

– 2 från Kanada

– 1 från Frankrike

– 1 från Danmark

 

Läs mer >>

Academic Ranking of World Universities, 2014. Shanghai Jiao Tong University.

 

SL

 


Forskardagarna vid Stockholms universitet 5 – 6 oktober 2011

28 september 2011

 

Möt forskarna som finns bakom resultaten och hör om nya rön och upptäckter i korta populärvetenskapliga föredrag.

Fri entré och öppet för alla vid Stockholms universitet, Frescati, Södra huset A-D

 


Stockholms universitet, Frescati

Forskardagarna hålls nu för trettonde året i rad med korta föredrag inom humaniora, juridik, samhällsvetenskap och naturvetenskap. Föredragshållarna har alla disputerat vid Stockholms universitet under läsåret 2010/2011.

 

2011 års forskare inom naturvetenskap

Hanna Aronsson: Hur känner vi igen en människa? – Torsdag 6/10 kl 14, hörsal 2

Martin Bergman: Fjärilar som slåss—motivationen avgör utgången – Onsdag 5/10 kl 12, hörsal 4 och torsdag 6/10 kl 09, hörsal 3

Sara Borgström: Stadsnatur – hur, för vem och till vad? – Onsdag 5/10 kl 14, hörsal 6

Frida Edberg: Bakterier och metaller i gruvmiljö – Onsdag 5/10 kl 11, hörsal 4

Micaela Hellström: Korallrev, sex och symbionter – Torsdag 6/10 kl 11, hörsal 7

Gustaf Hugelius: Är arktisk permafrost en tickande klimatbomb? – Onsdag 5/10 kl 09, hörsal 7.

Karin Löfstrand: Alger som källa till giftiga bromerade ämnen – Torsdag 6/10 kl 12, hörsal 7

Sandra Siljeström: Hur man ser spår av liv i uråldriga stenar – Onsdag 5/10 kl 11, hörsal 7

Hela programmet för samtliga fakulteter och ämnen 2010/2011.

 

[Bild: Stockholms universitet]

SL


Evolution of the Earth’s crust over geological time

07 september 2011

 

Open lecture with Professor Martin Whitehouse, The Swedish Museum of Natural History

 

bild: V.L. Pease
Professor Martin Whitehouse

The lecture is open to the public and free of charge.
Onsdag 14 september 2011, kl 18.00—19.00
Kungliga Vetenskapsakademien, Beijersalen, Lilla Frescativägen 4A, Stockholm

The principle of ”uniformitarianism”, introduced by the 18th century Scottish geologist James Hutton, has adequately underpinned most geological thinking for over two centuries. The earliest crust on Earth however, cannot readily be explained by observable present-day processes despite simple exponential cooling since the moon-forming giant impact at c. 4.5 Ga.

Recent advances applying micro-analytical tools to rare samples from the earliest Earth are now contributing to a coherent model of Earth’s crustal evolution that can be divided into early single plate, transitional and modern-style multiple plate tectonics.

Martin Whitehouse is Director of Nordsim (the Nordic ion microprobe facility) at the Swedish Museum of Natural History and Adjunct Professor at Stockholm University. He has a DPhil. in geology from the University of Oxford, UK, and pursues research into the development of Earth’s crust, hydro- and atmosphere and early life using isotope geochemistry and geochronology.

[Bild: V.L. Pease]

SL


Kärlekens kemi – vad händer i hjärnan när vi blir förälskade?

24 april 2011

 

Vad händer i hjärnan som leder till att det spritter i hela kroppen, hjärtat rusar och en enda finns i tankarna?

Vid den öppna föreläsningen tisdagen den 10 maj 2011 kommer neurokemisten Anna-Lena Ström att presentera de biokemiska signaler och banor i hjärnan som är inblandade vid en förälskelse.

 

 

 

Stockholms universitet ger öppna föreläsningar där universitetets forskning presenteras i populärvetenskaplig form. Öppna föreläsningar är gratis och för alla.

Tisdagsföreläsning den 10 maj 2011, klockan 18.00–19.30.
De flesta öppna föreläsningarna direktsänds via webben med start omkring klockan 17.45.

Stockholms universitet, Södra huset, Frescati, Hörsal 6.
    T-banestation: Universitetet.
    Roslagsbanan: Universitetet.
    Bussar: 40, 70, 540, 608 och 670.
    Bil: Högra sidan av Roslagsvägen norr om Roslagstull.

Föreläsare: Anna-Lena Ström, forskare i neurokemi.

 Logo: IYC 2011

 

 

 

 

 

 

Läs också >>
Forskare är kärlekens kemi på spåren; Dagens Nyheter, 15 april 2011.
Internationella året för kemi 2011.

SL