Skadad fisk i Hanöbukten

27 maj 2016

 

Gåtan bakom fiskdöden i Hanöbukten skulle sedan hösten 2015 lösas med ett omfattande svenskt naturvetenskapligt forskningsprojekt.

En mängd rapporter om sårig och skadad fisk hade under flera års tid från 2010 skickats in från yrkesfiskare i Skåne, men tidigare utredningar hade ändå inte lyckats ge något svar på mysteriet om vad som ligger bakom fiskdöden.

Havs- och vattenmyndigheten fick 2014 i uppdrag av regeringen att kontrollera Hanöbukten och så inleddes efter fem år den första och största undersökningen någonsin av området vid Hanöbukten.

Med regelbundna prover under längre tid skall såväl fiskhälsa som innehållet av miljögifter bedömas. Resultatet ska inte presenteras för regeringen förrän år 2018.

* * * * *

Trots fastställd tid för presentationen till 2018 så hade veterinärmedicinska anstalten slutfört sin del av utredningen om skadade fiskar i Hanöbukten redan 2016-02-29.

Rapporten visar inte på någon enskild orsak till de sårskador och minskade fiskbestånd som det hade larmats om. Däremot kunde fyra olika sårtyper som hade drabbat fiskarna påvisas.

Orsaken till skadorna är sannolikt multifaktoriella och kräver kompletterande undersökningar i närmiljön för att kunna utredas vidare. Skrubbornas sår och de diffusa skadorna på torsken beror sannolikt på ett samspel, eller snarare en obalans, mellan levnadsmiljön, andra organismer och fisken.

En typ av sår hade drabbat närmare 60 procent av den skadade torsken och innebär en generell inflammation med hudrodnader, fenröta och diffusa sårskador. Denna typ av skador sätts ofta i samband med obalans i fiskens miljö och i vissa fall mikroorganismer, som normalt inte orsakar sjukdom. Om fiskens slemskikt skadats av föroreningar, förändrad vattenkvalitet eller andra stressfaktorer kan dessa organismer angripa fisken.

För att komma längre krävs en regelbunden och långvarig datainsamling av olika miljöfaktorer och standardiserade provtagningar av fisk för att kunna finna samband och orsaker till fiskarnas hälsotillstånd.

Marlene Areskog har 2016 utrett tillståndet för fisken i Hanöbukten.

* * * * *

Regeringen gav i maj 2014 Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) i uppdrag att i samråd med Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och efter samråd med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Statens jordbruksverk (SJV), kartlägga omfattningen av sårskadad fisk i Hanöbukten.

I uppdraget ingick att utreda orsakerna till att skador uppkommer samt att redovisa en plan för vidare uppföljning av sjukdomstillståndet hos vilda fiskpopulationer. SVA har i samarbete med SLU tagit fram ett förslag på en sådan plan.

Rapporten Kartläggning av omfattningen av sårskadad fisk i Hanöbukten är därför indelad i två delar; den omfattar 52 sidor. Referenslistan (pp 42-43) omfattar 39 företrädesvis internationella publikationer.

Arbetet har genomförts av A-M. Andersson, G. Andersson, M. Areskog, C. Axén, S. Faxneld, A-B. Florin, T. Lang, A. Lingman, F. Ljunghager, J. Olsson, J. Qvarnström och V. Öresland. Lokala yrkesfiskare i Hanöbuktsområdet har bidragit med insamling av fisk.

Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, februari 2016

* * * * *

Resultaten av studierna skall redovisas till regeringen i februari 2018

 

Läs mer >>

Olika slags skador på fisk från Hanöbukten. SVA; Statens Veterinärmedicinska Anstalt, 2016-02-29.

”Personligen är jag ganska pessimistisk till fiskens framtid i
Hanöbukten”
. VeterinärMagazinet, Kerstin Stålbrand.

Kartläggning av omfattningen av sårskadad fisk i Hanöbukten. Redovisning av regeringsuppdrag M2014/1349 Nm.

Hanöbuktsuppdraget 2013. Hav och vatten, Uppdaterad 2016-02-01.

Nya försök men inga resultat i Hanöbukten. Svenolov Lindgren, 2015-10-31.

Hanöbukten: är det på riktigt nu då?. Svenolov Lindgren, 2015-07-26.

Kontakt med Statens Veterinärmedicinska Anstalt.

 

SL

 

Annonser

Rapportera dina vårtecken!

12 april 2015

 

Det är väl belagt att växter påbörjar sin blomning tidigare nuförtiden. I Sverige har vi data som visar att vårblomningen börjar ungefär en vecka tidigare än under de senaste decennierna. Förändringen är mindre för sommarblommorna och större för de tidigaste vårtecknen.

I naturens kalender kan du rapportera dina iakttagelser av vårtecken, hösttecken och allt däremellan. Hösttecken är lika viktiga som vårtecken!

 

bild: Lindgren Labs
Vitsippa, Anemone nemorosa

 

Tillsamman med andra bidrar du till en landsomfattande bild av årstidsskiftningarna i landet. Dina observationer kommer dessutom till nytta för forskare och miljöövervakande myndigheter.

Fenologi handlar om tidsmönster i naturen. När slår bladen ut på våren, när byter bladen färg på hösten? När vaknar björnen ur sitt ide och när kommer flyttfåglarna åter till Sverige? Mycket av det vi uppfattar som årstider är just sådana skiften i naturen – tussilagon slår ut och vi känner att våren är på väg.

Förutom att beskriva sådana tidsmönster försöker fenologer att förstå vad som styr dem och vad som händer om tidsmönstren förändras.

Växter och djur använder ofta temperatur- och ljusförhållanden som tecken för när de ska börja växa, para sig, eller gå in i vintervila. En förändring av klimatet kan innebära att det blir varmare på jorden och med det kan också de system som växter och djur använder för att reglera sin årscykel förändras.

Störst utmaning kommer detta att vara för växterna eftersom de inte kan flytta sig utan måste leva med förhållandena där de växer. Många växter är dessutom beroende av insekter för sin pollinering och av fåglar för fröspridningen.

Väldigt lite är ännu känt om hur dessa samspel mellan insekter, fåglar och växter kommer att påverkas av ett förändrat klimat. Detta är ett av huvudskälen till att Svenska fenologinätverket samlar in fenologiska data för så många arter och fenologiska faser som möjligt.

 

Svenska fenologinätverket (SWE-NPN) är ett samarbete mellan universitet, miljöövervakande myndigheter och frivilliga fenologiväktare. Flera fältforskningsstationer, botaniska trädgårdar och naturum deltar tillsamman med ett stort antal frivilliga observatörer i ett nätverk med Sveriges lantbruksuniversitet som huvudman.

Målet är att långsiktigt samla in, tillhandahålla och presentera data om fenologi och naturens kalender.

Motivet bakom ett fenologinätverk är den dokumenterade förändringen av årstidsmönster världen över och vårt behov av att förstå dess effekter på nationell, regional och lokal nivå.

 

LÄS MER >>

Naturens kalender. Svenska fenologinätverket.

Titta på det som har rapporterats in till Naturens kalender.

Observationerna få större värde när alla fenologiväktare gör dem på samma sätt.

Rapportering till Naturens kalender.

Fenologimanual – instruktioner för växtfenologiska observationer.

Fältbiologerna möter våren. Lindgren Labs, 2011-03-22.

 

SL

 


Svenska blåbär för framtiden

26 oktober 2010

 

I Skandinaviens skogar finns stora mängder av hälsosamma blåbär vildväxande, men av årets 500 miljoner kilogram bli endast drygt fem procent tagna tillvara.

Blåbären efterfrågas över stora delar av världen och deras marknad ökar stadigt. De används framför allt som livsmedel men har också betydelse inom läkemedelsindustrin. Storskalig blåbärsodling har inte bedrivits i Sverige och kunskaperna om intensivodling av arten är fortfarande begränsade.

 

bild: Lindgren Labs
Blåbär, Vaccinium myrtillus

Det är viktigt att studera under vilka förutsättningar och till vilken kostnad odling av blåbär kan genomföras i norra Sverige. Det svenska blåbärets lämplighet för kommersiell odling på åkermark undersöks i ett projekt för att utveckla jordbruket i norra Sverige.

För en dryg månad sedan – den 24 september 2010 – disputerade Andreas Åkerström för filosofie doktorsexamen vid institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU i Umeå.

Fler och nyttigare blåbär till konsumtion och livsmedelsindustri kan bli verklighet om vi lär oss odla vår inhemska art av blåbär, Vaccinium myrtillus. Andreas Åkerström har i sitt doktorsarbete vid SLU undersökt hur antocyanidinerna – de hälsosamma substanserna i blåbären – påverkas av temperatur-, ljus- och näringsförhållanden och hur bildandet av dessa ämnen i bäret styrs av växtens gener och av klimatet på växtplatsen.

Mängden antocyanidiner i bären är beroende av såväl temperatur som dagslängd – med högre halter vid högre temperatur och under långa dagar. Halterna ökade också mot slutet av säsongen. Under ett mycket soligt år var koncentrationen högre i bär från plantor i skuggiga lägen än i dem från öppna, solexponerade växtplatser.

Produktionen av antocyanidiner har också visats vara genetiskt styrd. Halterna är högre i plantor från nordliga populationer än i plantor med sydligare härstamning, även om de fått växa under likartade förhållan-den och på samma plats under lång tid. Så är det också i blåbär från vilda populationer på deras naturliga växtplatser, i norr respektive söder.

Med rätt valt växtmaterial och genom kontrollerad odlingsmiljö är det möjligt att öka halterna av de hälsosamma substanserna i blåbär jämfört med i de naturliga förhållandena och minska variationen mellan olika år.

Det ökande intresset för blåbärsprodukter betyder att framtiden för odling av blåbär ser ljus ut.

 

bild: Högskoleförbundet Östra Norrbotten
Andreas Åkerström

Läs >> Nordliga blåbärsåkrar i kustnära bygder. – Andreas Åkerström, SLU Fakta Trädgård, 2004 (nr 4).

Läs också hela avhandlingen >> Factors Affecting the Anthocyanidin Concentration in Fruits of Vaccinium myrtillus L. – Andreas Åkerström, 2010.

 

[Bilder: Lindgren Labs och Högskoleförbundet Östra Norrbotten]

SL


Fantasikurser vid lekuniversitet

10 april 2010

 

Tidningen Studentliv (nr 1, 2010) berättar att Linnéuniversitetet i höst kommer att ge femveckorskursen Vampyrer och skräck. Under kursen skall studenterna analysera litteratur, film, konst, serietidningar och datorspel om vampyrfiktion.

– Många människor är intresserade av vampyrer och i Sverige har vi varit alldeles för rädda för att släppa fram detta, säger en kursansvarig. Det stora intresset kan bero på att människor kan identifiera sig med vampyrer och deras utanförskap.

– Nu hoppas jag att vi får in mer monster på universiteten, fortsätter hon. På svenska vill hon antagligen säga att vi skall få in fler monster?

bild: First Friday Collective

Men, hallå! Det finns dagligen horoskop i ett stort antal svenska tidningar och många människor är på samma sätt intresserade av astrologi. Skall då dessa avintellektualiserade universitet också börja ”forska” och undervisa om astrologi, bara för att många är intresserade.

Ett universitet skall inte spegla en torftig verklighet, utan utveckla och leda ett samhälle. Vilket behov har det svenska samhället av vampyro-loger och vilka försörjningsmöjligheter kommer att finnas för sådana specialister?

Nyligen publicerade både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samtidigt, med titeln Stora universitet bäst igen, den senaste rankingen av svenska universitet och högskolor från URANK 2009.

Problem och svårigheter med universitetsrankingar diskuteras av Torsten Kälvemark. Internationella rankingar som även omfattar svenska universitet har jag tidigare presenterat.

Även Karstads universitet låter liksom Linnéuniversitetet och Högskolan i Jönköping sina studenter roa sig med onaturliga fenomen och vampyrologi. Det är intressant att märka att samtliga dessa lekskolor återfinns på den nedre, lågpresterande delen av rankinglistan.

Det är bara att hoppas att svenska studenter – även under nödår och arbetslöshet i skogsbygderna – inte är så aningslösa att de låter sig lockas av enfaldig marknadsföring.

Studera mera >>
Läs om Lullull och stiliga möbler i stället för god vetenskap och titta på skrytsidan från det nya Linnéuniversitet och studera sedan presenta-tionerna från landets sex specialhögskolor
Karolinska institutet [plats 1]
Handelshögskolan i Stockholm [plats 2]
Sveriges lantbruksuniversitet [plats 3]
Chalmers tekniska högskola [plats 6]
Kungliga tekniska högskolan [plats 9]
Luleå tekniska universitet [plats 12]
och sex ”riktiga” universitet
Uppsala universitet [plats 4]
Lunds universitet [plats 5]
Göteborgs universitet [plats 7]
Linköpings universitet [plats 8]
Stockholms universitet [plats 10]
Umeå universitet [plats 11]
Rankingen från URANK 2009 visas inom parentes.

SL