Forskardagar i Stockholm, 6 – 7 oktober 2010

 

Årets Forskardagar vid Stockholms universitet arrangeras nu för tolfte året i Södra huset, Frescati, 6–7 oktober 2010.

Under forskardagarna kan du i korta populärvetenskapliga föredrag ta del av nya rön och upptäckter och även möta de forskare som finns bakom arbetena. Deltagarna i Forskardagarna har alla disputerat och fått sina doktorsavhandlingar godkända vid Stockholms universitet un-der läsåret 2009/2010. De har arbetat inom vitt skilda områden, inom humaniora, juridik, samhällsvetenskap och naturvetenskap.

Se hela programmet. – Fri entré och öppet för alla!

 

Ett urval bland föreläsningarna:

Karin Ebert, Naturgeografi
– Onsdag 6 oktober kl 15.00–15.45, hörsal 2

Datormodeller avslöjar Sveriges ytas ålder
Norra Sveriges berggrundsyta vittnar om varma tider för många miljoner år sedan, då landytan vittrade sönder och lämnade ett landskap med tropiska inslag efter sig. Effekterna av istidens glacialerosion på landskapet är mindre än man trott. Med hjälp av datorproducerade höjdmodeller och fältstudier kan man studera hur gammal Sveriges yta verkligen är och vilka processer som skapade den.

Erik Engström, Kemisk meteorologi
– Torsdag 7 oktober kl 12.00–12.45, hörsal 2.

Sotmängden i luft och regn över södra Asien
Utsläppen av sotpartiklar ökar i många länder i södra Asien. Här får vi höra om olika mätningar av sot i luft och regn som gjorts i Nepal, Indien och Maldiverna. I de två senare länderna domineras sotspridningen av monsunen, men även andra utsläppskällor bidrar. I Nepal är sotmängden till största del påverkad av olika förbränningskällor, vilket gör det svårare att mäta monsunens inverkan.

Hanna Eriksson Hägg, Tillämpad miljövetenskap
– Onsdag 6 oktober kl 10.00-10.45, hörsal 2.

Kött, kväveutsläpp och klimatförändring
Här får vi höra mer om hur mängden övergödande kväve som når Östersjön påverkas av olika mänskliga aktiviteter, samt vilken inverkan framtida klimatförändringar har på kväveutsläppen. Vilka insatser gör mest nytta och var ska dessa insatser främst göras? Om köttkonsumtionen ökar i Östersjöländerna, vad händer då?

Magne Friberg, Zoologi
– Torsdag 7 oktober kl 15.00-15.45, hörsal 2.

Fjärilars evolutionära ekologi
Hur vet fjärilslarven att vintern är i antågande? Varför utnyttjar fjärilshonor bara en bråkdel av de värdväxter deras larver kan livnära sig på? Och vad händer när hanar och honor av två fjärilsarter möts som är så till förväxling lika att inte ens hanarna själva ser skillnad på honorna? Här får vi chansen att höra mer om fjärilarna och deras evolutionära ekologi.
Läs mer om >> Honor med full koll på aningslösa hanar – de nyupptäckta skogs- och ängsvitvingefjärilarna har svårt att se skillnad på varandra.

Jakob Heyman, Naturgeografi
– Torsdag 7 oktober kl 09.00-09.45, hörsal 2.

Tibets glaciärer – aldrig riktigt stora
Tibet är ett av jordens mest nedisade områden, med glaciärer som förser flera av de största floderna i Asien med smältvatten. Glaciärerna har varierat i storlek över tiden som ett resultat av klimatvariationer, men exakt hur stora de har varit vid olika tidpunkter har vi bara begränsad kunskap om. Här presenteras en studie som visar att Tibets glaciärer varit relativt små över mycket lång tid.
Läs mer om >> Glaciärer i Tibet – aldrig riktigt stora.

Christina Jonsson, Naturgeografi
– Torsdag 7 oktober kl 11.00-11.45, hörsal 2.

Kiselalger skvallrar om klimatförändringar
Norra Sverige är känsligt för klimatförändringar eftersom området påverkas av luftmassor med olika ursprung från Nordatlanten, Östersjön och Arktis. Beroende på vilken luftmassa som dominerar förändras temperaturen, men också sjövattnets sammansättning. Förändringarna plockas upp av små kiselalger som lever i sjön. Algernas skal kan ge oss kunskap om klimatvariationer under de senaste 10 000 åren.
Läs mer om >> Kiselalger som berättar om klimatförändringar

Britta Sannel, Naturgeografi
– Torsdag 7 oktober kl 15.00-15.45, hörsal 4.

Subarktiska torvmarker – en tickande kolbomb?
Torvmarker med permafrost lagrar stora mängder kol. I norra Sverige håller torvmarkerna på att tina och landskapet förändras. I centrala Kanada däremot har permafrosten varit stabil sedan den bildades för ~5000 år sedan. När klimatet blir varmare kan vidsträckta torvmarker i subarktiska områden komma att tina. Då kan kolet i marken frigöras till atmosfären och ytterligare förstärka växthuseffekten.

Lisen Schultz, Systemekologi
– Onsdag 6 oktober kl 13.00-13.45, hörsal 6.

Lär dig förändra världen!
Miljön är i kris, men vad kan vi göra åt det? Är det möjligt att skapa en positiv samhällsutveckling utan att förstöra ekosystemen omkring oss? Här berättas om hur det gick till när några eldsjälar i en skånsk kommun förvandlade en sumpmark och en soptipp till ett världsberömt vattenrike, som numera lockar både turister och fåglar.

[Bild: Magne Friberg]

SL