Förenklad journalistik om dvärgbandmasken

 

Den 11 februari 2011 påvisades för första gången rävens dvärgbandmask (Echinococcus multilocularis) i Sverige.

Med rubriken ”Dvärgbandmasken stör inte svampplockningen” skriver Sveriges Radio Nyheter P4 Värmland efter ett pressmeddelande att …
”Jordbruksverket och Socialstyrelsen konstaterar att vi kan plocka bär och svamp som vanligt trots spridningen av dvärgbandmasken. Väldigt få människor i Sverige riskerar att bli sjuka eftersom masken fortfarande är ovanlig här”.

Echinococcus multilocularis

Kritisk läsning av hela det nu publicerade materialet ger en delvis annan bild och visar på flera osäkerheter och kunskapsbrister.

Rävens dvärgbandmask är en några millimeter lång parasit som kan orsaka blåsmask (alveolär echinokockos) – en allvarlig sjukdom för människan.

Möjliga spridningsvägar för blåsmasken hos människa är livsmedel – bär, svamp, grönsaker, fallfrukt – och dricksvatten, inandning av damm, och kontaktsmitta från hand till mun. Det är inte klarlagt hur viktiga de olika spridningsvägarna är.

Kunskapen om smittvägarna grundas på hypoteser eller epidemio-logiska studier. Från de epidemiologiska studierna går inte att särskilja vad som beror på miljö, livsmedel eller annan smittväg.

Jordbruksverket och Socialstyrelsen har nu gemensamt redovisat ett regeringsuppdrag om ”Förslag till åtgärder för att skydda folkhälsan med anledning av att rävens dvärgbandmask påvisats i Sverige”.

I Sverige kan räv, mårdhund och varg vara huvudvärdar för parasiten. Hundar och katter kan också smittas.

Såväl vargen som hunden kan sprida smittan över stora områden genom att de vandrar eller transporteras långa sträckor; hunden är dessutom en potentiell smittkälla för människor. Det är oklart om katten kan vara smittspridare eller smittkälla för människor. Mårdhunden kan också spela en betydande roll om smittan etableras i norra Sverige och mårdhundsstammen ökar.

För närvarande är det oklart hur utbredd dvärgbandmasksmittan är eftersom det inte finns någon täckande provtagning.

Det är oklart hur smittan har kommit in i landet. Det är oklart vilken utbredning dvärgbandmasken kommer att få i framtiden. Vilka områden i Sverige som är mest gynnsamma för dvärgbandmasken är inte känt. Det är inte känt om det i Sverige finns förhållanden som motsvarar de starkt smittade områdena i Europa.

Smittskyddsinstitutet skriver att utan åtgärder för att bekämpa rävens dvärgbandmask är det sannolikt att den etablering som nu skett kommer att utökas. Förutsättningarna för att parasiten ska kunna etableras i andra områden i Sverige bedöms som gynnsamma. Hur snabbt spridningen kommer att gå är ännu oklart.

* * *

Det verkar inte helt klart om och när vi ”kan plocka bär och svamp som vanligt”, trots det optimistiska beskedet i radions nyhetsmed-delande. Det finns nog en hel del att ta reda på …

 

Läs också >>

Vad är rävens dvärgbandmask? beskrivs av Jordbruksverket som också lämnar rapporten om regeringsuppdraget och bilagorna till regeringsuppdraget samt de nya regler för införsel av hund och katt som gäller från den 3 juli 2011.

Utifrån de studier som finns i dag bedöms risken, men de studier som finns är otillräckliga skriver Livsmedelsverket

Samlad information om rävens dvärgbandmask från Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA

Sjukdomsinformation om rävens dvärgbandmask från Smittskyddsinstitutet

 

[Bild: United States Dept. of Health and Human Services; Disease Control]

SL

Klippor på Ornö i Stockholms södra skärgård

 

Ornö – den största ön i Stockholms södra skärgård – har en vidsträckt och orörd vildmark men också ett öppet jordbrukslandskap.

De gamla hällmarkstallskogarna ger en stiglös vildmark med små myrar med doft av pors. Ädellövskogarna är rika på orkidéer.

På öns nordspets – Ornö huvud – bildar grönstenar och leptiter de välkända bandmönstren på strandhällarna. Från sydligaste delen av Ornö sträcker sig Sundby naturreservat också långt ut i ytterskärgården.

Agneta Hansson, 1974, 21 x 29 cm, blyertsteckning.

Omedelbart öster om Ornö ligger Kymendö med havsstrandängar, ekhagar och ålderdomlig gårdsbebyggelse. Ön är mest känd för att ha inspirerat August Strindberg till romanen Hemsöborna. [Kymmendö har 2010 återfått den äldre skrivningen Kymendö.]

På ön Fjärdlång, öster om Ornö, är de gamla hällmarkstallskogarna och bestånden av idegran mest kända. Naturreservatet omfattar ett större skärgårdsområde med de stora öarna Fjärdlång, Ängsön-Marskär, Långholmen-Bockholmen och ett antal små öar, kobbar och skär.

Läs också >>

Ornö – Haninge kommun

Norra Ornö, stiglösa vildmarker och blomsterrika kalkberg – Naturskyddsföreningen

Sundby naturreservat, Ornö – Haninge kommun

Ornöborna, en ideell förening

Ornös historia – Ornös turistbyra

Protest mot vindkraftverk på Ornö — Lindgren Labs, 2011

 

SL

 

Protest mot vindkraftverk på Ornö

 

Säg NEJ till vindkraft på Ornö, eftersom det är ett icke reversibelt intrång i en opåverkad naturmiljö!

Haninge kommun planerar att etablera 50 vindkraftverk på Ornö; 25 på norra och 25 på södra delen av ön.

 

Vidkraftshotet över Ornö (montage)

– Vindkraftverkens påverkan på rovfågelstammen kan vara förödande för tillväxt och vidmakthållande, bl.a. av havsörn. Flera kända havsörnsbon finns inom de planerade vindkraftsområdena på Ornö.

– Många av vindkraftverken planeras inom eller i direkt anslutning till bronsåldersbosättningar med skärvstenshögar, röjda odlingsområden och stensättningar.

– Ornös invånare och alla friluftsbesökare har sökt sig till ön därför att de vill leva i en kulturbygd som är fri från tätorternas ständiga brus och buller. Tystnaden kommer att bli ett minne blott …

Säg NEJ till vindkraftverk på Ornö

 

Läs mer >>

– om den ideella föreningen Ornöborna som bildades 2002 och om den planerade vindkraftsutbyggnaden på Ornö.

– om Länsstyrelsens beslut om miljöpåverkan från planerad verksamhet i fråga om uppförande av ett vindkraftverk.

– om Klippor på Ornö i Stockholms södra skärgård.

 

SL

 

Svenska språket eller enbart politikertugg

 

I P1:s morgonmagasin hörde jag tidigt på måndagen den 30 maj nyheten att Tyskland skall avveckla all kärnkraft till år 2022.

I en 6 minuter och 53 sekunder lång intervju med miljöminister Andreas Carlgren fick jag mest höra vanligt politikersvammel och papegojlikt upprepande av agitationsfraser. Under knappt sex minuter hördes ordet ”klimatutsläpp” åtta gånger – mer än en gång i minuten.

”Klimatutsläpp” – vad är det, utsläpp av klimat? Verbal luftförorening?

Jag söker i Svenska Akademiens ordlista över svenska språket.

De enda sammansättningar med klimat- som finns är -anläggning, -bälte, -fråga, -förhållanden, -försämring, -förändring, -gräns, -isk, -kammare, -konvention, -lära, -ologi, -ologisk, -ombyte, -politik, -politisk, -station, -typ och –zon.

I svensk språket finns inte något som heter klimatutsläpp.

Det borde vara ett rimligt minimikrav att svenska folkets före-trädare i regeringen har förmåga att uttrycka sig begripligt och med användande av svenska språket.

 

Ministerutsläpp

* * *

Från Maud Olofssons skola

Jag söker vidare i Google och finner att Birger Schlaug den 12 januari 2009 efter att ha hört Maud Olofsson använda ordet ”klimatutsläpp” ungefär 22 gånger på fem minuter blev tvungen att ta reda på om ordet …

Tyvärr måste jag gissa vad Birger Schalug ville veta om ordet ”klimatut-släpp”. Länken som Google visar till berättar istället att ”två sökningar på Google drar lika mycket energi som det går åt för att koka upp en vatten till en kopp te”.

Vidare får jag mer än fyrtio tusen svar på min sökning om ”klimat-utsläpp”. – Resultatet av en intellektuell och språklig förflackning, antagligen med politikerstöd.

* * *

Det skulle vara klimatsmart om en klimatpolitiker klimatstädade sitt klimatspråk så att klimatföroreningarna inte klimatutsläpptes och klimatförstörde språkklimatet för dem som förstår och kan använda svenska språket.

* * *

Läs också >>
DN 30 maj – DN 1 juni – SvD 30 maj – SvD 31 maj – Norra Skåne.

SL

Utsikt vid vattnet

 

 

Känner du igen motivet och kan berätta var det är målat? Känner du också till något om signaturen ”EF”?

 

Signaturen ”EF” (utan år), 49 x 36 cm, olja på masonite.

 

 

 

 

 

[Bilder: Lindgren Labs]

SL