Åke Bergman, kemiska hälsorisker och Stefan Jarls film ”Underkastelsen”

31 oktober 2010

 

Vid tisdagsföreläsningen vid Stockholms universitet den 16 novem-ber 2010 ger professorn i miljökemi Åke Bergman en introduktion till dokumentärfilmen ”Underkastelsen – en film om kemikalier i våra kroppar” av Stefan Jarl och svarar på frågor efter att den visats.

bild: Stockholms universitet
Åke Bergman

Lokal: Stockholms universitet, Södra huset, Hörsal 2, Hus A, plan 3.
Tid: Tisdag 16 november 2010 klockan 18–20 (inklusive. frågestund; filmen är omkring 90 minuter lång)

Tisdagsföreläsningen har fri entré och är öppen för alla. Föranmälan krävs inte.

bild: Folkets Bio

I filmen Underkastelsen möter vi en lång rad forskare från Sverige och världen utanför, alla med expertis inom området kemiska miljö- och hälsorisker. Allvaret i vår tids användning av kemikalier och den brist-ande kunskapen om ämnenas effekter genomsyrar filmen.

Professor Åke Bergman har nyligen fått i uppdrag av FN-organen WHO och UNEP att leda arbetet med en översyn av kunskapsläget om hormonstörande kemikalier.

År 2002 publicerades en bedömning om de hormonstörande ämnena, hur de verkar och vilken exponering olika organismer utsattes för – Global Assessment of the State-of-the-Science of Endocrine Disruptors. Stora framsteg har nu gjorts om kunskapen om hormonsystemet och kemikalierna. Därför genomför FN:s miljöprogram nu en uppdatering av dokumentet. Fjorton experter från åtta länder ingår i arbetsgruppen med professor Åke Bergman som koordinator.

 

Läs också några recensioner om filmen Underkastelsen >>
Min son föddes med kemikalier i kroppen, av Ewa Jacobsson – Afton-bladet, 23 april 2010
Underkastelsen, av Helena Lindblad – Dagens Nyheter, 23 april 2010
Underkastelsen, av Mats Bråstedt – Expressen, 22 april 2010
Otäckt men hoppfullt klarspråk, av Malin Lindroth – GT, 21 april 2010
Stefan Jarl tar prov på världen, av Jeanette Gentele – Svenska Dag-bladet, 21 april 2010
Tungt budskap från Stefan Jarl, av Karoline Eriksson – Svenska Dag-bladet, 22 april 2010
Underkastelsen, av Michael Tapper – Sydsvenskan, 23 april 2010
De oföddas försvarare, av Annika Gustafsson, – Sydsvenskan, 24 april 2010
En dokumentär rysare i tiden, av: Björn G Stenberg – Upsala Nya Tid-ning, 23 april 2010
Underkastelsen, av Lars Böhlin – Västerbottens Folkblad, 23 april 2010

[Bilder: Stockholms universitet och Folkets Bio]

SL

Annonser

Svenska blåbär för framtiden

26 oktober 2010

 

I Skandinaviens skogar finns stora mängder av hälsosamma blåbär vildväxande, men av årets 500 miljoner kilogram bli endast drygt fem procent tagna tillvara.

Blåbären efterfrågas över stora delar av världen och deras marknad ökar stadigt. De används framför allt som livsmedel men har också betydelse inom läkemedelsindustrin. Storskalig blåbärsodling har inte bedrivits i Sverige och kunskaperna om intensivodling av arten är fortfarande begränsade.

 

bild: Lindgren Labs
Blåbär, Vaccinium myrtillus

Det är viktigt att studera under vilka förutsättningar och till vilken kostnad odling av blåbär kan genomföras i norra Sverige. Det svenska blåbärets lämplighet för kommersiell odling på åkermark undersöks i ett projekt för att utveckla jordbruket i norra Sverige.

För en dryg månad sedan – den 24 september 2010 – disputerade Andreas Åkerström för filosofie doktorsexamen vid institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU i Umeå.

Fler och nyttigare blåbär till konsumtion och livsmedelsindustri kan bli verklighet om vi lär oss odla vår inhemska art av blåbär, Vaccinium myrtillus. Andreas Åkerström har i sitt doktorsarbete vid SLU undersökt hur antocyanidinerna – de hälsosamma substanserna i blåbären – påverkas av temperatur-, ljus- och näringsförhållanden och hur bildandet av dessa ämnen i bäret styrs av växtens gener och av klimatet på växtplatsen.

Mängden antocyanidiner i bären är beroende av såväl temperatur som dagslängd – med högre halter vid högre temperatur och under långa dagar. Halterna ökade också mot slutet av säsongen. Under ett mycket soligt år var koncentrationen högre i bär från plantor i skuggiga lägen än i dem från öppna, solexponerade växtplatser.

Produktionen av antocyanidiner har också visats vara genetiskt styrd. Halterna är högre i plantor från nordliga populationer än i plantor med sydligare härstamning, även om de fått växa under likartade förhållan-den och på samma plats under lång tid. Så är det också i blåbär från vilda populationer på deras naturliga växtplatser, i norr respektive söder.

Med rätt valt växtmaterial och genom kontrollerad odlingsmiljö är det möjligt att öka halterna av de hälsosamma substanserna i blåbär jämfört med i de naturliga förhållandena och minska variationen mellan olika år.

Det ökande intresset för blåbärsprodukter betyder att framtiden för odling av blåbär ser ljus ut.

 

bild: Högskoleförbundet Östra Norrbotten
Andreas Åkerström

Läs >> Nordliga blåbärsåkrar i kustnära bygder. – Andreas Åkerström, SLU Fakta Trädgård, 2004 (nr 4).

Läs också hela avhandlingen >> Factors Affecting the Anthocyanidin Concentration in Fruits of Vaccinium myrtillus L. – Andreas Åkerström, 2010.

 

[Bilder: Lindgren Labs och Högskoleförbundet Östra Norrbotten]

SL


Edbergpriset 2010 till Mats Karström i Vuollerim

25 oktober 2010

 

Mats Karström från Vuollerim i Jokkmokk har belönats med 2010 års Edbergpris.

 bild: Anders KristenssonMats Karström

Mats Karström får priset för sitt banbrytande arbete med att identifiera skogars biologiska värden och för sina insatser för vård och skydd av gammelskogar och biologisk mångfald.

Hans arbetsmetod ”Steget före” är en nationell och internationell förebild och hans outröttliga engagemang är värd beundran och efterföljd. Det är tack vare entusiaster som Mats Karström som Sverige som land kan uppvisa någon form av trovärdighet i frågan om att skydda hotade arter och ekosystem.


Edbergpriset
är på 25.000 kronor och kommer att delas ut i Karlstad i slutet av november. Priset är uppkallat efter Rolf Edberg som var landshövding i Värmland mellan 1967 och 1977 och har delats ut sedan 20 år tillbaka. För Rolf Edberg var skyddet av skogen och alla dess dolda och uppebara tillgångar en livsuppgift.

Mats Karström tilldelades 2009 ArtDatabankens naturvårdspris.

 

Läs mera >> i Norrbottens-Kuriren, i Norrländska Socialdemokraten, i Nya Wermlands-Tidningen, i Värmlands Folkblad och i P4 Värmland.

Läs också >>

– Biolog ligger steget före skogsmaskinerna. Naturvetarna, 2009-12-22.

– Sture Westerberg & Mats Karström: Vedrester i våra tallskogar hyser doldisar bland svamparna. Svensk Mykologisk Tidskrift 30 (2): 9–16, 2009.

 

SL

 


”Skitsnack” i Värmland

23 oktober 2010

 

Priset på konstgödsel har stigit kraftigt under de senaste åren och allt fler bönder ser möjligheten med det kommunala avloppsslam-met som gödsel på åkrarna. På många ställen får bönderna slammet gratis från kommunernas reningsverk.

 

bild: Leif R JanssonSlamspridning

 

Karlstads kommun har nu för första gången spridit slammet från Sjöstads avloppsreningsverk som gödsel på åkermarken norr om Väse. Niohundra ton sprids på 47 hektar, men redan nästa år räknar kommunen med att kunna sprida femtusen ton.

En företrädare för kommunen uppger att slammet skall vara ”hygieni-serat” och att kommunen ständigt jobbar med att förbättra slammets kvalitet. Detta skall kommunen göra bland annat genom att informera allmänheten om vad som kan spolas ner.

Tungmetaller blir inte mindre tunga och giftiga kemikalier blir inte mera hälsosamma av att ”allmänheten” känner till vad som kan och vad som inte bör spolas ner. – Det är en stor skillnad mellan verkligheten och de kommunala drömmarna.

Slammet skall vara ”certifierat” och uppfylla gällande regler för slam-spridning. Syftet med certifieringen var att producera sådan växtnäring från avloppen som kunde godtas från miljö- och hälsosynpunkt; kraven för certifiering har inledningsvis varit låga.

Certifieringen är bedräglig eftersom den invaggar såväl bönderna som konsumenterna av livsmedel i den falska tryggheten om att slammet skulle vara rent och ofarligt.

Tvärt emot förhoppningarna om att certifieringen skulle tvinga fram nya tekniker så har frisläppandet av avloppsslammet som gödselmedel inneburit att många kommuner nu helt koncentrerar sig på att få ut slammet på markerna. Certifieringen kan bli en broms för utvecklingen av alternativa tekniker för att hantera samhällets näringskretslopp.

Att avloppsslammet ska hamna på åkrarna och därifrån i vår mat – och slutligen i oss som äter den – har också länge oroat bönderna själva. Centralt tycker emellertid böndernas organisation LRFmöjligen av rent ekonomiska skäl – sedan ett par år att det certifierade slammet ändå är bra, även om det också finns grupper av bönder som fortfar-ande är skeptiska mot avloppsslam på åkarna.

Avloppsslammet är exkrementer – avföring, bajs – och allt annat som hamnar i våra avlopp.

Särskilt detta ”allt annat” är oroande: tungmetaller, stabila eller svårned-brytbara kemikalier från medicinrester, läkemedel, droger och rengör-ingsmedel. En del ämnen mäts ännu över huvud taget inte och andra är inte ens kända. Många ämnen är starkt cancerframkallande. Läke-medelsrester och hormoner hotar fertiliteten hos både människor och djur. Slammet är inte bara en fångstfälla för kemikaliesamhällets ämnen utan också för sådana nya ämnen som bildas när olika ämnen reagerar med varandra.

Eftersom många av alla dessa ämnen tas upp av våra livsmedel utgör slamspridningen ett betydande hot mot människors hälsa.

 

Läs också >> hela artikeln Avloppsslam, en cancerfara som förgiftar våra åkrar, skriven av 40 forskare, naturvårdare, läkare och ingenjörer. – Dagens Nyheter, 19 april 2009.

[Bild: Leif R Jansson]

SL


Klimat- och sårbarhetsanalys på allvar

15 oktober 2010

 

bild: Länsstyrelsen Västernorrland

 

Länsstyrelsen i Västernorrland har idag i en klimat- och sårbarhets-analys redovisat områden och platser i länet där det finns risker för skred, ras, slamströmmar, erosion och översvämningar som kan ge skador på bebyggelse, infrastruktur och samhällsviktig verksamhet.

Analysen skall ligga till grund för värdering av risker för bebyggelse, väg- och järnvägsinfrastruktur, industrier med miljöfärlig verksamhet, dammar, deponier och föreorenad mark. Den har utförts av Statens geotekniska institut, SGI och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.

Analysen presenterades av Jan Fallsvik, SGI och Dan Eklund, SMHI. för ett 80-tal representanter för länets kommuner, trafikverket, kraftbo-lag, skogsbolag, skogsförvaltare och kommunala bolag.

Det är uppmuntrande att se att det finns länsstyrelser som har större ambitioner och högre kompetenskrav än det lågpresterande skogs-bygdsuniversitetet i Värmland.

SL


Strecktecknat backfly lever kvar i det skånska jordbrukslandskapet

14 oktober 2010

 

bild: Björn Gunnarsson
Strecktecknat backfly

 

Nattfjärilen strecktecknat backfly (Agrochola lychnidis) har i stort antal påträffats vid inventeringar i det skånska jordbrukslandskapet av biologen Lars Pettersson vid Lunds universitet.

Fram till 1970-talet var strecktecknade backflyet relativt vanlig, men senare har arten ansetts vara starkt hotad och utdöd. Den har 2010 rödlistas som nationellt utdöd eftersom den sannolikt har upphört att regelbundet reproducera sig inom landet.

Backflyet är en av flera viktiga arter för pollinering. Det har också en stor betydelse som föda åt fågelungar. Larverna lever på bland annat sälg, plommon och körsbär.

Undersökningen av nattfjärilsfaunan mellan Tomelilla och Svalöv i mel-lersta Skåne ingår i ett forskningsprojekt om naturvård i jordbruksland-skapet som finansieras av Jordbruksverket.

Läs om >> Spanare hittade utdöd nattfjäril i Laholms Tidning, i Norra Skåne och i Skånska Dagbladet och om Öl lockade fram ”utdöd” fjäril i Dagens Nyheter.

[Bild: Björn Gunnarsson]

SL


Starrsångare ny fågelart i Sverige

13 oktober 2010

 

bild: Häradskärsgruppen
Starrsångare

 

En starrsångare (Locustella certhiola) har observerats vid Härad-skär utanför Valdemarsvik. Detta är första gången som arten med säkerhet har blivit sedd i Sverige.

Fågeln fångades vid ringmärkning på Häradskär under förmiddagen igår, rapporterar radio och tidningar; den släpptes efter märkningen. Starrsångaren häckar i Sibirien och tillbringar vinterhalvåret i södra Asien, från Indien till Indonesien.

Det finns inga tidigare godkända fynd av starrsångare från Sverige, men en fågel har rapporterats från Segerstad fyr tidigare i höstas.

[Bild: Häradskärsgruppen]

SL