Universitetsinflation och högskoleförvirrat i Malmö

 

Malmö högskola blir universitet, men Konsthögskolan i Malmö blir utan lokaler.

Konsthögskolan ska utrymmas för att i stället ta emot högstadielever.

* * * * *

Ordföranden för regionstyrelsen i Skåne, Henrik Fritzon (S), är överens med regeringen om att Malmö högskola ska vara universitet från 2018.

Närbeläget välrenommerat universitet finns redan i Lund från 1666, 21 kilometer österut från Malmö.

Malmö konsthögskola är en av de mest framstående högre utbildningarna för konstnärlig verksamhet i Norden. Det finns planer på ett gemensamt campus med konsthögskolan, musikhögskolan och teaterhögskolan, men detta ligger långt fram i tiden.

Malmö kommuns politiker har plötsligt insett att det råder allvarlig skolbrist på grund av den stora elevökningen.

Malmös kommunalråd Karolina Skog (MP) blev nyligen miljöminister i Stefan Löfvens (S) regering. Hur planeringen av lokaler för universitet, högskolor och grundskolor skötts är inte helt tydligt.

 

Läs mer >>

Malmö högskola blir universitet. Sveriges Radio, P1 Ekot, 2016-06-16.

Upprop för Malmö konsthögskola. Sveriges Radio, P1 Kultur, 2016-06-16.

 

SL

 

Framtidslandet … ?

 

427 högskoleprogram har i år inte en enda behörig sökande.

Detta motsvarar 13 procent av utbildningarna inom de totalt 3385 programmen.

200 utbildningar har dessutom bara antagit en ensam sökande.

 

Läs mer >>

Fler än 400 utbildningar kan ställas in. Sveriges Radio, Nyheter, 2015-08-09.

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå. Statistiska centralbyrån, 2014-10-10.

Här är kurserna ingen vill gå. Malmö högskola och Lunds universitet ställer nu in 139 utbildningar. Alla studier, 2012-09-14.

 

SL

 

e-Vetenskap som ett nytt kunskapsfält

 

Många forskare hanterar idag kopiösa datamängder och har därmed lagt grunden för ett helt nytt kunskapsfält: e-vetenskapen.

— Nu kan vi studera data så som vi förr studerade naturen, menar Erwin Laure, professor i datavetenskap vid Kungliga tekniska högskolan, KTH i Stockholm.

 

För att e-vetenskapen ska leva upp till sin fulla potential krävs en utveckling av både datorer och människor. Datorerna måste bli snabbare och mer effektiva och forskarna mer flexibla.

I Sverige har vi varit ganska sena med att satsa på det här fältet, men har nu snabbt kommit ikapp andra länder.

– Med tanke på hur litet Sverige är har vi en bra datorinfrastruktur, och är idag en av världens ledande nationer inom e-vetenskap, menar professor Erwin Laure.

År 2010 utsågs e-vetenskap till ett av 20 strategiska forskningsområden i Sverige. Då bildades samarbetena SERC, Swedish e-Science Research Centre mellan Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Karolinska institutet och universiteten i Stockholm och Linköping, och Essence, e-Science Collaboration mellan universiteten i Uppsala, Umeå och Lund.

 

Erwin Laure är professor i datavetenskap vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm och chef för dess superdatorcentrum. Han kallar e-vetenskapen för ett paradigmskifte eller åtminstone ”ett kompletterande paradigm”.

Naturvetenskapens utveckling beskriver professor Laure i fyra steg, där det senaste steget är e-vetenskapen.

Data används visserligen fortfarande för att testa teorier, men forskarna kan nu också utforska data förutsättningslöst och leta efter mönster.

– Vi går mot ett mer datacentrerat arbetssätt där data har förvandlats till en egen enhet, ett redskap i sig självt. Vi studerar data på samma sätt som vi för århundraden sedan studerade naturen, och bildar teorier utifrån det vi ser, säger Erwin Laure.

 

Läs mer >>

Tidningen Curie om e-vetenskap:

Artikel # 1 (4)
Flodvåg av data ger nytt kunskapsfält; Vetenskapsrådets tidning Curie, 2014-10-01.

Artikel # 2 (4)
Elixir förenar big data; Vetenskapsrådets tidning Curie, 2014-10-09.

När olika länder har olika regler och system för big data försvåras internationell forskning. Forskningsinfrastrukturen Elixir vill hjälpa Europas forskare att lösa problemen.

Artikel # 3 (4)
Forskare oroliga för biobanksregler; Vetenskapsrådets tidning Curie, 2014-10-13.

Allt fler och större biobanker byggs för medicinsk big data-forskning.
– Big data handlar väsentligen om att samla stora mängder information från olika källor och strukturera den så att det blir möjligt att forska på den, säger Gilean McVean. Han är professor i statistisk genetik och leder Big Data Institute vid universitetet i Oxford. Där arbetar de med data från tre forskningsområden: genomgick, infektionssjukdomar och folkhälsa.

Artikel # 4 (4)
Inte irrationellt att oroa sig för big data; Vetenskapsrådets tidning Curie, 2014-10-20.

Big data-forskare ska inte överdriva e-vetenskapens möjligheter och de bör respektera allmänhetens oro. Då byggs förtroende med tiden, menar filosofiprofessor Christian Munthe.

 

Sveriges snabbaste superdator till KTH. Pressmeddelande från KTH, 2014-06-11.

Digital explosion kräver infrastruktur; Vetenskapsrådets tidning Curie, 2013-05-08

 

Bild: Free Digital Photos

 

SL

 

Världens främsta universitet

 

Januariutgåvan 2012 av rankningen av världens universitet från Cybermetrics Lab i Spanien är publicerad och omfattar i år 20 372 universitet.

Sedan 2004 har ”the Ranking Web” publicerats två gånger årligen, i jauari och juli och omfattat fler än tjugotusen universitet och högskolor i hela världen. Cybermetrics Lab ingår i Spaniens största organisation för forskning CSIC – Consejo Superior de Investigaciones Científicas.

 

De sexton främsta universiteten i världen är amerikanska utifrån bedömningarna i den nya rankinglistan:
[1] Harvard University
[2] Massachusetts Institute of Technology
[3] Stanford University

Bland de femtio mest framgångsrika universiteten i världen ligger 39 i USA. De övriga är [med sin placering i världsrankingen]:
[17] University of Toronto
[20] Universidade de São Paulo, USP
[24] Swiss Federal Institute of Technology, ETH Zürich
[24] University of Cambridge
[27] University of British Columbia
[36] University of Oxford
[38] Universidad Nacional Autónoma de México
[41] Universitat Politècnica de Catalunya BarcelonaTech
[42] National Taiwan University
[42] University College London
[42] University of Tokyo

Mest framgångsrika i övriga Norden är:
[85] Norges Teknisk-Naturvitenskapelige Universitet
[102] University of Helsinki
[130] Universitetet i Oslo
[181] Danmarks Tekniske Universitet
[186] Københavns Universitet

Mest framgångsrika i Sverige är:
[145] Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, Stockholm
[156] Göteborgs universitet
[177] Uppsala universitet
[183] Lunds universitet
[218] Linköpings universitet

 

EU uppger att ökade satsningar på forskning är avgörande för att Europa ska kunna förbättra sin konkurrenskraft de närmaste åren.

Enligt nya siffror från EU har nästan alla EU-länder förbättrat sin forskningspolitik, men trots det lyckas inte Europa knappa in på forskningsledande länder som USA och Japan.

En färsk sammanställning påstås visa att Sverige ligger i topp bland annat när det gäller offentlig och privat finansiering av forskning.

Möjligen ligger Sverige i topp när det gäller finansieringen men uppenbarligen inte alls när det gäller resultaten av forskningen.

 

SL

 

Internationella året för kemi, 2011

 

Förenta Nationerna har utsett 2011 till kemins internationella år – ett år som ingår i FN:s årtionde för hållbar utveckling. Detta är en hyllning till kemiforskningens framsteg och dess bidrag till ökad livskvalitet.

Det är kemins förtjänst att européernas medellivslängd – som var 48 år vid slutet av 1800-talet – nu är runt 80 år.

Framförallt är det tre kemiska uppfinningar som har förbättrat folkhäl-san och gett människorna ett längre liv: 1. Den första är tvålen, som har gjort att människor kunnat hålla sig rena och slipper att dra runt med en massa skadliga bakterier. 2. Den andra är det klorerade vatt-net, som har gjort att vi fått vatten att dricka som är fritt från sjukdoms-alstrande mikroorganismer. 3. Den tredje är de kemiska läkemedlen, och då i första hand antibiotika.

Vi lever nu i en värld av kemi, på gott och på ont – men kanske mest på gott. Därför behövs också goda kunskaper om kemi.

Unga par sitter på uteserveringarna och pratar. Vi upptäcker i förstone ingen som helst kemi där … men det finns inget som är så fyllt av kemi som en förälskelse.

I en förälskad människas hjärna bildas ämnen som är besläktade med amfetamin, och som gör att man känner sig lycklig. Ämnet fenyletylamin associeras med känslor av eufori; ett kroppseget knark alltså.

Kroppen vänjer sig snart vid fenyletylaminet och skaffar motmedel mot ruset. Därför är förälskelsen oftast ganska kort. Även om kärleken har tagit helt slut så finns det tröst: choklad. Kakao innehåller nämligen ovanligt höga halter av fenyletylamin och liknande ämnen.

När kemin stämmer är allt möjligt – Välkommen till kemiåret 2011

 

Kemi och kemisk kunskap ligger bakom många av de innovationer som sedan blir produkter i vår vardag: kläder, läkemedel och mycket annat. Om vi ska kunna hitta nya energilösningar som inte påverkar klimatet och få fram mat till jordens växande befolkning behövs kemisk kunskap.

Var med och fira Kemins år 2011 och lär dig mer om hur kemisk kunskap och forskning driver utvecklingen framåt. (Also In English)

Karlskogas egen Alfred Nobel inviger FN:s kemiår

Läs mer >>

Utställningen ”Kemi – Inga konstigheter!” på Kemicentrum vid Lunds universitet vill ge nya perspektiv på vad kemi är och på ett spännande sätt förena estetik och vetenskap.

Kemins år 2011 vid Kemiska institutionen, Lunds universitet

Välkommen till Kemiåret på Chalmers, Göteborgs universitet och Universeum

Internationella kemiåret 2011 vid Institutionen för kemi, Göteborgs universitet

Kemiåret i Göteborg och västsverige

Kemiåret 2011 vid Stockholms universitet

Kemins år 2011 vid Kemiska sektionen, Uppsala universitet

Ingen ska missa kemins år i Uppsala: Förteckning över aktiviteter.

 

Molekylär gastronomi är den nya kokkonst som bygger på kunskap om biologiska, kemiska och fysikaliska processer vid matlagning. Van-ligen förknippas den med stjärnbeströdda lyxrestauranger, men den kan också utövas hemma i det egna köket.

För dem som själva vill testa den hetaste restaurangtrenden finns nu som hjälp ett startpaket för den molekylära kocken (Ny Teknik, 2 feb-ruari 2011, sidan 24).

En del av den nya kokkonsten går ut på att förändra råvarornas kon-sistens, exempelvis genom att förvandla en flytande soppa till fast form eller lägga ett tunt membran om någon fruktjuice så den kommer att likna en rå äggula.

När kemin stämmer är allt möjligt: Vad sägs om spagetti gjord av tomatsoppa, eller kaviar gjord av citronjuice?

SL

Allvarliga krusningar i den akademiska ankdammen

 

Stormen kring universitetets rektor Per Eriksson i Lund uppfattas kanske som ett obegripligt akademiska gräl och ses av utomstående enbart som storm i ett vattenglas eller krusningar i den akademiska ankdammen.

Det är dock allvarligare än så.

Märkligt nog är det nästan totalt tyst från riksmedia i ärendet. Det är i stort sett enbart Sydsvenskan som har uppmärksammat detta.

 

I bloggen Biology & Politics från Lund finns följande att läsa >>

Fortsatt kritik mot Lunds Universitets rektor och hoten mot yttrandefriheten: Biology & Politics, 28 november 2010

Om ”oberoende utredningar”, universitetsrektor Per Eriksson och frågan om studentkårernas oberoende: Biology & Politics, 19 november 2010

Eriksson-affären rullar vidare: om universitetens oberoende och jävsfrågan: Biology & Politics, 15 november 2010

Det blåser återigen hårt kring rektorn på Lunds Universitet: dags för mer akademiskt ledarskap : Biology & Politics, 14 november 2010

Läs också mera >> i Sydsvenskan om rektor Per Eriksson och Lunds universitet

Läs också >> Fusk i den akademiska världen har blivit vardagsmat: Anders Björnsson, Newsmill, 2010-12-04

SL

Rektor med osanna, vilseledande och över-drivna meriter

 

Per Eriksson hade blivit rektor för Nordens största universitet och chef för en av landets största myndigheter med 6 tusen anställda, 46 tusen studenter och en budget på 6,5 miljarder kronor.

Den 22 mars 2007 befordrades generaldirektören Per Eriksson till professor i signalbehandling vid Lunds universitet. I hans ansökan om att bli rektor för universitetet fanns senare exakt samma hand-lingar som hade gjort honom till professor. Ett och ett halvt år efter befordran till professor tog Per Eriksson emot rektorskedjan i Lund.

Per Eriksson hade då själv blivit professor och rektor för Lunds universitet på osanna, vilseledande och överdrivna meriter, har Sydsvenskans granskning visat.

 

Få forskare blir professorer. Det förutsätter normalt ett omfattande vetenskapligt arbete i internationell klass och numera också en peda-gogisk gärning. Per Eriksson hade inte mycket av detta.

Han hade gjort en fin karriär som tjänsteman, men det var meriter som inte på något sätt kunde ersätta kärnan i professuren: forskning och undervisning. Hans viktigaste meriter var gamla, rent av åldersstigna. När Per Eriksson utsågs till professor 2007 hade han inte publicerat något självständigt vetenskapligt arbete sedan 1989.

Professorsbefordringar skall föregås av en strikt granskningsprocedur. För att säkerställa att kandidaten håller måttet värderar externa sakkunniga den sökandes meriter. Mellan de sakkunniga och den som skall utvärderas får inga beroendeförhållanden eller andra kopplingar finnas.

De som granskade Per Erikssons meriter var inte oberoende. Flera nyckelpersoner hade kopplingar till honom: gemensamma resor, styrelseuppdrag och stora forskningsbidrag från den myndighet där Eriksson var chef.

När Per Eriksson ville bli professor, gjorde Lunds Tekniska Högskola också avsteg från sina annars så hårda krav; Per Eriksson slapp bland annat en lärarkurs. Under samma tid nekades emellertid flera forskare med betydligt starkare meriter befordran.

Helt utan meriter var Per Eriksson inte. Han hade sex (!) vetenskap-liga artiklar i viktiga tidskrifter. Och han hade erfarenhet av att hand-leda doktorander, men bilden av den framgångsrike handledaren var inte sann. Han framhöll sina insatser som uppfinnare och var inne-havare av patent men också dessa påståenden var oriktiga.

Utbildningsdepartementet vill inte kommentera uppgifterna om att Per Eriksson blev rektor på vilseledande meriter utan hänvisar till univer-sitetsstyrelsen – som bara lägger locket på:
– Jag har inga kommentarer, säger Allan Larsson (en gammal social-demokrat).

Rektor för Lunds Tekniska Högskola konstaterar i sin blogg att ”hand-läggningen av Per Erikssons befordran till professor har skötts på ett pro-fessionellt och korrekt sätt”.

En av Sydsvenskans läsare kommenterar:
– För oss som jobbar på ett universitet, så är detta inte förvånande. Det visar bara, återigen, att det handlar inte om kompetens. Det handlar om kontaktnät och att ha rätt bakgrund, rätt vänner, rätt kön och rätt hudfärg.
  Det finns många alternativ till Eriksson med bättre meriter men som inte haft rätt kontakter för att få samma ”gräddfil”.
  När ska man sluta kvotera in vita män till viktiga positioner och börja anställa och belöna efter kompetens?

 

En av de första arbetsuppgifterna för rektor Per Eriksson blev att ta fram nya regler för hur uppgifter om vetenskaplig oredlighet – alltså fusk – skall hanteras vid Lunds universitet. Sådan oredlighet är att ge ”vilseledande uppgifter om en persons insats i forsk-ningen”.

 

SL

Strecktecknat backfly lever kvar i det skånska jordbrukslandskapet

 

Strecktecknat backfly

 

Nattfjärilen strecktecknat backfly (Agrochola lychnidis) har i stort antal påträffats vid inventeringar i det skånska jordbrukslandskapet av biologen Lars Pettersson vid Lunds universitet.

Fram till 1970-talet var strecktecknade backflyet relativt vanlig, men senare har arten ansetts vara starkt hotad och utdöd. Den har 2010 rödlistas som nationellt utdöd eftersom den sannolikt har upphört att regelbundet reproducera sig inom landet.

Backflyet är en av flera viktiga arter för pollinering. Det har också en stor betydelse som föda åt fågelungar. Larverna lever på bland annat sälg, plommon och körsbär.

Undersökningen av nattfjärilsfaunan mellan Tomelilla och Svalöv i mel-lersta Skåne ingår i ett forskningsprojekt om naturvård i jordbruksland-skapet som finansieras av Jordbruksverket.

Läs om >> Spanare hittade utdöd nattfjäril i Laholms Tidning, i Norra Skåne och i Skånska Dagbladet och om Öl lockade fram ”utdöd” fjäril i Dagens Nyheter.

[Bild: Björn Gunnarsson]

SL

Forskarbloggar – vetenskaplig kommunikation och kunskapsproduktion

 

Disputation för doktorsexamen i Lund fredagen den 1 oktober 2010

Sara Kjellberg

Fredagen den 1 oktober klockan 13:15 disputerar Sara Kjellberg vid Universitetet i Lund – Institutionen för Kulturvetenskaper, Biskops-gatan 5, rum 314 – på sin doktorsavhandling om forskarbloggar – vetenskaplig kommunikation och kunskapsproduktion i bloggosfären.

[Bild: Lunds universitet]

SL

Ny framgång för Stockholms universitet

 

Bland världens främsta universitet finns i 2010 års Shanghai-rankning Stockholms universitet på plats 79.

Academic Ranking of World Universities görs varje år av Jiao Tong-uni-versitetet i Shanghai och Stockholms universitet har under flera år fun-nits bland de främsta universiteten i världen; vid förra rankningen på plats 88 och nu nio platser högre – på plats 79,

Bland världens 100 främsta universitet finns nu också Karolinska Insti-tutet på plats 42 och Uppsala universitet på plats 66.

Shanghairankningen grundas främst på forskningskriterier som antalet Nobelpris och citeringar i vetenskapliga tidskrifter som Nature och Science.

* * *

Margot Wallström, en socialdemokrat från Hammarö utanför Karlstad, har tackat ja till att bli ordförande för Lunds universitet.

SL